Att utbildning kan bidra till utveckling och förändring för både individer och samhälle, det är forskare Andreas Berghs stora drivkraft med sin forskning.
Demokratiarbetet handlar inte bara om individens behov. Det handlar också om gruppens behov och omsorgen om det gemensamma. Förskolan ska ge plats åt att göra, tänka och leva på olika sätt, skriver förskolepedagogerna Jenni Nilsson och Mimmi Örberg.
Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.
Ylva Mårtens har ägnat hela sitt yrkesliv åt att lyssna på barn. I en ny antologi undersöker hon glappet mellan barnkonventionens artiklar och barnens verklighet.
Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.
Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.
Lärmiljön ska vara inkluderande säger skollagen, en fråga som är komplex. Under tre år har deltagarna i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram "Inkluderande lärmiljöer" undersökt området. Den nya kunskapen har inneburit en förändring av praktiken.
Hur arbetar man med demokrati i förskolans verksamhet? Och hur agerar barnen i relation till det som händer i verksamheten? Det har Katarina Ribaeus forskat om.