Autismspektrumtillstånd (AST)-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 15 Feb 2023 15:31:55 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Skolan bidrar till diagnoserhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/skolan-bidrar-till-diagnoser/ Fri, 03 Feb 2023 14:33:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=342668Kärnan i lärarens ledarskap är rutiner, regler, relationer – och ämneskunskaper. Det säger forskaren Martin Karlberg, som själv har jobbat som lärare i åtta år. ”Mitt största misstag var att jag nöjde mig med att vissa elever inte störde andra....

Inlägget Skolan bidrar till diagnoser dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skolan bidrar till diagnoser dök först upp på Skolporten.

]]>Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autismhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/mer-an-kompetensutveckling-kravs-for-att-mota-att-elever-med-autism/ Mon, 23 Jan 2023 14:18:48 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=341793Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt...

Inlägget Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kompetensutveckling-kring-autism-for-okad-likvardighet/ Wed, 14 Dec 2022 14:52:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=338915Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Inlägget Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet dök först upp på Skolporten.

]]>Utbildningsinsatser kring autism för skolpersonal lägger grund för ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, konstaterar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes när jag studerade till förskollärare och arbetade extra på ett växelboende där jag mötte jag barn och unga med autism. Jag blev omedelbart intresserad och har sedan dess arbetat med den här elevgruppen inom både för- och grund-, och grundsärskola. Att öka kunskapen om autism, och att utveckla arbetssätt och undervisningen för de här eleverna har alltid varit frågor som legat nära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur en kompetensutvecklingsinsats för personal inom förskola och grundskola kan leda till bättre anpassningar i lärmiljön för autistiska elever. Avhandlingen bygger på en cirka 22 timmar lång utbildningsinsats för personal i en förskola samt tre grundskolor i syfte med syfte att stärka de professionellas kunskaper kring hur de kan stödja inkluderande undervisning för elever med autism och därmed öka likvärdigheten. Fokus är vad som främjar respektive hindrar en positiv utveckling. Deltagarna har genom enkäter och intervjuer utvärderat insatsen. Även föräldrar till barn med autism har genom enkäter skattat resultat av insatsen, och med eleverna gjordes anpassade utvärderingar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att insatsen bidrog till förbättrade kunskaper och förändrade attityder hos de professionella. De här förändringarna är viktiga för en likvärdig utbildning, eftersom de kan skapa en gemensam bas för professionella att utgå från. Till viss del förbättrades även praktiken, exempelvis kring visuellt stöd och den fysiska miljön, men resultaten här var inte lika tydliga. – Föräldrar till barn i förskolan upplevde både bättre kunskaper och attityd hos pedagogerna. Det stämmer väl överens med förskolepersonalens egna skattningar om att de ökat sin kompetens kring exempelvis anpassningar och förmåga att förebygga problem kring barn med autism. Föräldrar till barn i grundskolan upplevde inte samma positiva resultat, vare sig kring skolpersonalens kunskapsutveckling och attityd eller praktiken. Tilläggas ska att det var stora skillnader mellan skolorna i studien. – Vad som tydligt främjar en positiv utveckling är att hela personalgruppen deltar i kompetensutvecklingen. I förskolan deltog alla medarbetare, oavsett nivå. Det bidrog till att hela personalgruppen fick en gemensam kunskapsbas att utgå från och utveckla vidare. I grundskolorna deltog enbart lärare i insatsen. Lärarna påtalade också nackdelen med att varken resurspersonal eller personalen från fritidshemmet deltog i utbildningen. – Ett annat hinder är tid, eller snarare bristen på tid. Som en av lärarna i studien uttryckte det: ”hur ska jag få tid att göra allt, det här är jättebra, men tid och resurser behöver finnas”. Att personal i förskolan och skolan larmar om brist på tid är inget nytt men jag menar att vi verkligen måste lyssna på det här. De som arbetar i förskola och skola måste få förutsättningar att kunna utveckla kunskaper och arbetssätt som stärker likvärdigheten. En början är att låta alla delta i kompetensutveckling.

Vad överraskade dig?

– Främst hur tydligt det framgick att lärare saknade personalen i fritidshemmet och resurspersonalen i kompetensutvecklingen. Det här är ett konkret exempel på de bristande förutsättningar som skolpersonal har att kunna arbeta främjande med den här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla inom förskola och skolan kan ha nytta av resultaten, från pedagoger och personal i verksamheterna till skolledare, personal på förvaltningsnivå och skolpolitiker. För pedagoger kan avhandlingen bidra till reflektion kring den egna praktiken. Men resultaten belyser att ämnet är en skolpolitisk fråga. Susanne Sawander

Inlägget Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet dök först upp på Skolporten.

]]>Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adultshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/autism-educational-outcomes-and-self-harm-in-adolescents-and-young-adults/ Wed, 07 Dec 2022 13:26:39 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=338660Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.

Inlägget Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adults dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adults dök först upp på Skolporten.

]]>Equity in education for autistic students: professional learning to accommodate inclusive educationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/equity-in-education-for-autistic-students-professional-learning-to-accommodate-inclusive-education/ Mon, 28 Nov 2022 12:32:30 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=337871Hur bidrar professionellas deltagande i kompetensutveckling till förändringar i utbildningen för autistiska elever i förskolan och grundskolan? Det är en av frågorna som Linda Petersson-Bloom undersöker i sin avhandling.

Inlägget Equity in education for autistic students: professional learning to accommodate inclusive education dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Equity in education for autistic students: professional learning to accommodate inclusive education dök först upp på Skolporten.

]]>Musikundervisning giver elever med autisme et emne at tale omhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/musikundervisning-giver-elever-med-autisme-et-emne-at-tale-om/ Thu, 03 Nov 2022 12:57:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=335767Lille Værløse Skole har brug for at finde nye måder at understøtte sine elever med autisme på, da målgruppen bliver mere og mere udfordret. Aktuelt deltager skolen i et projekt med undervisning i musik, og det viser sig at være...

Inlägget Musikundervisning giver elever med autisme et emne at tale om dök först upp på Skolporten.

]]>Lille Værløse Skole har brug for at finde nye måder at understøtte sine elever med autisme på, da målgruppen bliver mere og mere udfordret. Aktuelt deltager skolen i et projekt med undervisning i musik, og det viser sig at være et godt redskab.

Inlägget Musikundervisning giver elever med autisme et emne at tale om dök först upp på Skolporten.

]]>6 strategies to help neurodiverse students fully engage in classhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/6-strategies-to-help-neurodiverse-students-fully-engage-in-class/ Fri, 30 Sep 2022 13:41:35 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=332775Every classroom has neurodiverse students, and these tips from a neurodiverse teacher can guide them to feel focused and ready to learn.

Inlägget 6 strategies to help neurodiverse students fully engage in class dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget 6 strategies to help neurodiverse students fully engage in class dök först upp på Skolporten.

]]>Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autismhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/olika-villkor-for-fysisk-aktivitet-hos-unga-med-autism/ Thu, 22 Sep 2022 06:14:12 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=331918Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Inlägget Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism dök först upp på Skolporten.

]]>Många barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och förmå delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnell som forskat i ämnet utifrån tonåringars perspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fysioterapeut och har arbetat med barn och unga med olika funktionsvariationer i 25 år. Min erfarenhet är att många unga med autismdiagnos har särskilt svårt att delta och vara delaktiga i fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. När jag sökte forskning om vilka faktorer som påverkar delaktighet i fysiska aktiviteter hos den här gruppen barn och unga upptäckte jag att det saknades forskning utifrån de ungas perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på fyra delstudier där jag i den första har intervjuat ungdomar i åldern 12-16 år med autismdiagnos om hur de själva tänker, upplever och reflekterar kring fysiska aktiviteter i skolan och på fritiden. Ingen av dem har någon intellektuell nedsättning och samtliga går i den vanliga grundskolan. Vissa av tonåringarna deltog i fysiska aktiviteter både i skolan och på fritiden, vissa bara i skolan, andra bara på fritiden och några av dem varken i skolan eller på fritiden. Vidare har jag intervjuat ett antal föräldrar till barn med autismdiagnos. Genom fokusgruppdiskussioner har jag även undersökt hur professionella från olika områden arbetar och samverkar för att främja fysisk aktivitet hos barn och unga med autism. I fokusgrupperna deltog ämneslärare, idrottslärare till personal från elevhälsan, sjukvården och idrottsorganisationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det vanligaste förekommande svaret i intervjuerna med ungdomarna om varför de deltog eller inte deltog i fysiska aktiviteter var, ”det beror på”. När jag grävde lite djupare i vad detta ”det beror på” faktiskt betyder så fann jag en rad olika individspecificerade villkor. Det var allt från den fysiska aktiviteten i sig till upplevda krav på social interaktion eller upplevelse av miljön, för hög ljudnivå eller liknande. Att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter handlade alltså mycket om att få de egna individuella villkoren tillgodosedda. I intervjuerna med ungdomarna framkom också en tydlig önskan om att få kunna påverka på vilket sätt de deltar i fysiska aktiviteter. En slutsats är alltså att det är viktigt att lyssna på barn och unga med autism för att främja deras deltagande och delaktighet i fysiska aktiviteter. Föräldrar är måna om barnens hälsa och vill att de ska delta i fysiska aktiviteter men ofta finns det andra, betydligt mer problematiska frågor som de här föräldrarna behöver hantera för att få vardagen att fungera. Barnens fysiska aktiviteter blir därför nedprioriterade. Här efterlyser föräldrarna mer stöd utifrån, från både skola, idrottsföreningar och andra aktörer. – Fokusgrupperna med de professionella vittnar också om att fysiska aktiviteter kommer i skymundan då den här gruppen barn och unga ofta har andra behov som går före. Ett intressant resultat är att professionella som arbetar specifikt med idrottsfrågor, exempelvis idrottslärare, sällan inkluderas i möten och sammanhang där barn och unga med autism diskuteras. Till resultaten hör även en metod som jag utvecklat för att kartlägga individspecifika villkor för deltagande i fysiska aktiviteter bland barn och unga med autism. Tester visar att metoden fungerar och min intention är fortsätta forska och utveckla metoden så att den kan användas i exempelvis skolan.

Vad överraskade dig?

– Att gruppen barn och unga med autism var så heterogen och att deras individspecifika villkor för att delta i fysiska aktiviteter var så väldigt olika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som möter de här barnen och ungdomarna kan ha det. Resultaten pekar på vikten av att försöka ta reda på vad just den här ungdomen behöver för att delta i fysiska aktiviteter. Det långsiktiga syftet är bättre kunna stötta barn och unga med autism till att bli mer fysiskt aktiva. Susanne Sawander

Inlägget Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism dök först upp på Skolporten.

]]>Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionalshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/participation-in-physical-activity-among-adolescents-with-autism-spectrum-disorder-the-perspectives-of-adolescents-parents-and-professionals/ Mon, 29 Aug 2022 13:08:36 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=330349Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Inlägget Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionals dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionals dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kompetensutveckling-viktiga-faktorer-for-larare-i-grundsarskolan/ Tue, 21 Jun 2022 14:31:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328169Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Inlägget Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:
  • Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
  • Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
  • Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
  • Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
  • Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
  • Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet. Susanne Rydell Foto: Jens C Hilner

Inlägget Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhdhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/neurofeedback-kan-oka-inlarningsformagan-hos-unga-med-adhd/ Thu, 26 May 2022 18:14:40 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=326037Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Inlägget Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>Att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, neurofeedback, kan dämpa symptomen och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. Det visar John Hasslingers avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag hamnade i det här forskningsprojektet av en tillfällighet, men frågan är viktig eftersom adhd är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna för barn och unga idag. Även om det finns medicinsk behandling som ger ganska bra effekt på symptomen, så är det långt ifrån alla som får en fullskalig kompensering för sina svårigheter. Därför finns det ett behov av att hitta alternativ.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om effekten av neurofeedback hos barn och unga med adhd. Neurofeedback-behandling är intressant av flera aspekter. Det finns en hel del forskning kring det och flera studier som pekar på positiva effekter för just adhd. Neurofeedback handlar om att få återkoppling på vad som händer i hjärnan, vilket sker via EEG, så det är den elektriska aktiviteten från hjärnan som man mäter. Vi har undersökt två olika metoder för neurofeedback, en som kallas Slow cortial potential, som handlar om att individen ska lära sig att reglera en viss hjärnsignal som är kopplad till hjärnans arousalnivå. Där handlar det om att man ska lära sig att reglera sin alerthet. Den andra metoden kallas Live z-score-träning, där man mäter betydligt fler olika hjärnsignaler, som till exempel styrkan på olika hjärnvågor. Alla dessa signaler jämförs sedan mot en normativ databas, och tanken är att man ska ”normalisera” sin hjärnaktivitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deltagarna var mellan 9 och 17 år och vi genomförde studien väldigt intensivt, med en timmes träning om dagen i fem veckor, för att se om man kunde öka inlärningsförmågan ytterligare genom att göra det så intensivt. Men resultaten pekar på att så inte är fallet. För många deltagare blev det för mycket, vilket innebär att motivationen sjunker. Men för vissa fungerade det jättebra. När man tittar på gruppnivå så hittar vi endast få signifikanta förbättringar, framförallt inte sådana som var bestående vid uppföljningen, men tittar man på enskilda individer så är det flera som gjorde väldigt stora förbättringar. Resultaten pekar således på att neurofeedback skulle kunna vara en bra metod för vissa. De markörer som antyder att det kan ge god effekt handlar om motivation och probleminsikt, att man vet att man har svårigheter som man vill jobba med, vilket också hänger nära ihop med motivation. Så det gäller framförallt deltagare som är lite äldre. – En av neurofeedback-metoderna som vi undersökte handlar mycket om att lära sig en färdighet, hur man reglerar och lär sig att skifta mellan olika tillstånd. Vi skulle behöva arbeta vidare med att hitta hur vi kan lära ut metoden på ett bättre sätt än vi gjorde i studien. Det handlade mycket om trial-and-error, vilket lägger ett stort ansvar på individen. Det är viktigt att hitta bra sätt på hur man tillämpar färdigheten i olika situationer, där regleringen skulle vara gynnsam. Exempelvis när man läser en text i skolan och behöver bibehålla koncentrationen eller omvänt, för att kunna varva ner och hamna i viloläge när man ska sova. Slutsatsen är att man inte bara kan leverera neurofeedback på ett sätt till alla, och så sköter mjukvaran allt. Det är lite mer komplicerat än så, för att man ska kunna dra full nytta av det.

Vad överraskade dig?

– En grupp i studien fick arbetsminnesträning, och det fanns flera positiva effekter för den gruppen än vad jag hade förväntat mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– För mest nytta krävs det uppföljning, helst inom BUP, annars riskerar resultaten att bli lite meningslösa. Det handlar framför allt om att bibehålla kompetensen om neurofeedback på ett kliniknära och relevant sätt. Generellt sett har resultaten potential för barn och unga med adhd, och för alla som har svårigheter att reglera sina kognitiva färdigheter, för att hitta fler sätt att träna upp den egna förmågan. Åsa Lasson 

Inlägget Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>Verktyg ger bättre lärmiljö för barn med autismhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/verktyg-ger-battre-larmiljo-for-barn-med-autism-2/ Mon, 23 May 2022 11:09:31 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=325842Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s.13)

Inlägget Verktyg ger bättre lärmiljö för barn med autism dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Verktyg ger bättre lärmiljö för barn med autism dök först upp på Skolporten.

]]>