Särbegåvade elever behöver utmaning

Artikel nr 3 2015: Olika – men lika inför lagen: Om särbegåvning

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det menar Ansa Messner och Ingrid Wissting som tillsammans har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med särbegåvade elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och min kollega Ingrid Wissting fick Fjädernpriset, ett kvalitetspris för framgångsrika pedagoger i utbildningsväsendet i Nacka, för vårt arbete med att identifiera och arbeta med särbegåvade elever. Vi hade redan tankar på att hålla föreläsningar om vårt arbete och vi ville även skriva en artikel – det resulterade i den här utvecklingsartikeln.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om vårt arbete med särbegåvade elever. Både att identifiera dem och att sedan ge dem stöd i undervisningen. Det började för några år sedan med att jag fick en elev som hade betett sig ”märkligt” enligt tidigare lärare. När jag började arbeta med honom förstod jag att han var oerhört begåvad.

– Jag och min kollega har arbetat med elever som andra lärare har haft svårt att hantera. Oftast har det varit pojkar, eftersom det är lättare att upptäcka dem, det är vanligt att särbegåvade pojkar blir utagerande och vägrar gå till skolan. Flickorna är svårare att upptäcka. Nu arbetar vi med tre särbegåvade pojkar och en flicka. Vi ser till att de arbetar på ett sätt som passar dem, det är viktigt att de inte känner sig ivägskickade från klassen. Vi erbjuder också de här eleverna svårare material.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enligt föräldrarna till de barn som vi har arbetat med har deras barn blivit lugnare och tryggare i skolan efter att de har identifierats som särbegåvade och fått stöd. Eleverna kommer till skolan och tycker inte det är tråkigt och både elever och föräldrar har berättat att skolan känns mer meningsfull. Nästa steg är att göra intervjuer med eleverna när de börjar hos oss och vi upptäcker att de är särbegåvade och sedan igen efter att vi har arbetat med dem under en period för att kunna jämföra resultat över tid.

– Vi har kommit fram till att ett sätt att hitta särbegåvningar är att lyssna till vad lärare berättar om sina elever, att använda sig av mer avancerat material och svårare frågeställningar om man märker att eleven inte nöjer sig med uppgifterna utan hela tiden kommer med nya frågor. Resultatet visar sig ofta genom att eleven blir mer intresserad av skolarbetet.

Hur har ert arbete förändrats?

– Vårt sätt att se på de här eleverna har förändrats. Nu ser vi på dem som några som kan få stå för nya idéer och spränga gränser.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi pratar med våra kollegor och ger dem exempel på hur man kan arbeta med de här eleverna för att de ska få ut något av undervisningen. Särbegåvade elever pratar ofta väldigt mycket och ställer frågor – de nöjer sig inte med uppgifter som kommer från lärarna utan vill leta ny kunskap. De ställer hellre frågor än svarar på dem.

 Åsa Lasson

Ansa Messner är lärare i svenska och engelska 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden och skolobservatör i Nacka kommun
E-post: ansa.messner@nacka.se

Ingrid Wissting, specialpedagog i årskurserna 4-6 på Igelboda skola i Saltsjöbaden,
E-post: ingrid.wissting@nacka.se