Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Leda och lära nummer 5/2022: Att bygga relationer på distans – en studie om social närvaro i vuxenutbildningens distansundervisning

Individuella samtal istället för ett standardskrivet mejl har stor betydelse för relationen mellan lärare och elever på vuxenutbildningens distansundervisning. Det visar lärarna Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingsartikel.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifousprogrammet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning – ett superintressant ämne. Att skriva en artikel var ett sätt att ytterligare fördjupa oss och ta del av tidigare forskning i ämnet men också konkret ta reda på hur vårt utvecklingsarbete uppfattas av eleverna.

Vad handlar artikeln om?

– Vi har utforskat betydelsen av relationer mellan lärare och elever vid vuxenutbildningens distansundervisning. Utifrån en teori om social närvaro har vi har utformat vår egen distansundervisning i syfte att öka gemenskapen och den sociala närvaron.

– Till kursstart bjöd vi in varje elev till ett individuellt videosamtal, tidigare har vi bara skickat ett mejl till alla elever. Vidare har vi lagt extra krut på att vara tillgängliga för eleverna genom att exempelvis svara snabbt på mejl, mess och telefonsamtal, allt i syfte att stärka kommunikationen mellan oss lärare och elever. Varje vecka har vi kontaktat de elever som av olika skäl inte dykt upp vid undervisningstillfällena. Syftet här var att försöka fånga upp elever som var på väg att hoppa av, vilket är vanligt inom vuxenutbildningen. En viktig aspekt i vårt arbete var att försöka humanisera oss lärare. Ett sätt var att så mycket som möjligt visa oss själva i bild och även den miljö vi lärare befann oss i under distansundervisningen. Efter en termin djupintervjuade vi sex elever om deras upplevelse av vår undervisning. De här eleverna studerade även andra kurser inom vuxenutbildningen och kunde därmed jämföra.

Vilka resultat har ni sett?

– Något som alla eleverna i studien lyfte som relationsstärkande var det inledande individuella videosamtalet. Det är stor skillnad att få prata enskilt med läraren jämfört med att få ett standardskrivet mejl. För oss lärare innebar det här samtal också fördelar eftersom vi redan från start kunde upptäcka vilka elever som kanske skulle behöva extra support. Även om samtalen tog tid upplevde vi att de underlättade vårt arbete på sikt.

– Eleverna pekade på att upplevelsen av avståndet mellan lärare och elev känns längre vid distansundervisning jämfört med undervisning på plats. Samtidigt underströk de att avståndet mellan lärare och elever kan upplevas stort även i ett klassrum. Det handlar helt enkelt om sociala aspekter oavsett undervisningsform. Det här vittnar om att humanisering är särskilt viktig vid distansundervisning, något vi också belyser i vår artikel. Sammanfattningsvis visar våra resultat att känslan av avstånd minskar när läraren använder ett mindre formellt språk, ofta syns i bild, även vid videoföreläsningar samt bjuder in till samtal om mer än bara studierna. Tidigare forskning visar att trygghet är en oerhört viktig aspekt även för vuxna elever.

”Vuxenutbildningen har inte närvaroplikt men känslan av att bli sedd kan vara avgörande huruvida en elev fullföljer sina studier eller inte.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det har förändrats helt och hållet. Idag har vi anpassat vårt arbete och undervisning efter det vi har lärt oss, nu kör vi till exempelvis alltid med individuella videosamtal vid kursstart. Något som visat sig vara väldigt effektivt är att varje vecka, systematiskt följa upp de elever som inte kommer till undervisningstillfällena. Vuxenutbildningen har i och för sig inte närvaroplikt men vi menar att känslan av att bli sedd kan vara avgörande huruvida en elev fullföljer sina studier eller inte.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har haft en hel del kollegialt lärande där vi presenterat och även haft workshops kring vårt arbete. Vi upplever att det finns en stor nyfikenhet men även viss rädsla bland kollegor. Det senare handlar nog om att många tror att det här arbetssättet är väldigt tidskrävande. Och ja, det tar tid men vi tycker att vi igen den tiden genom vi känner våra elever bättre och därmed kan stötta dem mer effektivt.

Elin Bååth är gymnasielärare i svenska och förstelärare inom digital kompetens på 
Vuxenutbildningen Gotland.
Sara Thorslund är gymnasielärare i naturkunskap och speciallärare på Vuxenutbildningen
Gotland.

Leda & Lära nr 5/2022

Susanne Sawander