Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Leda & Lära nummer 4/2019: Med rätt att undervisas. En studie med fokus på den språkliga och fonologiska medvetenheten i förskolan.

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår enhet inom förskolan i Österåker har haft förmånen att få att delta i Ifous program ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” och därigenom erbjöds vi att skriva en utvecklingsartikel om vårt projekt. Att skriva en artikel blev ett sätt att än mer tydliggöra vad vi arbetat med. På vår enhet har vi ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia pedagogiska filosofi där utbildning och undervisning går hand i hand och med detta projekt fick vi möjligheten att utveckla vår undervisning.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med projektet var att undersöka om målstyrd undervisning av den språkliga och fonologiska medvetenheten redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning. Dels ville vi se om barnen upplever målstyrd undervisning som rolig, om det går att behålla förskolans väl förankrade tanke kring lustfyllt lärande, dels om målstyrd undervisning om språklig och fonologisk medvetenhet gör någon skillnad på barnens språkliga utveckling.

– I projektet ingår 16 barn mellan 5-6 år som går sitt sista förskoleår från två olika förskolor. De fick under 20 veckor lång period strukturerad undervisning i språklig och fonologisk medvetenhet flera gånger i veckan. Som läromedel använde vi ”ABC-klubben”, bland annat ordbilder, bildkort samt en arbetsbok. För att undervisningen inte skulle bli för ”skolifierad” arbetade vi även med material som exempelvis lera, sand, kaplastavar och papper.

– Dokumentationen består av videofilmer från både undervisningstillfällena och barnens lek, intervjuer med barnen samt deras arbetsböcker.

– I artikeln ingår också en enkät till verksamma inom förskola och skola om begreppet undervisning i förskolan: Vad de anser om undervisning i förskolan, vad begreppet undervisning har för betydelse för dem och huruvida de anser att undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet redan i förskolan kan gynna tidig läsinlärning.

”Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola.”

Vilka resultat har ni sett?

– Efter sju veckor hade tio av 16 barn knäckt läskoden. Att de skulle lära sig läsa var givetvis inget mål men ett väldigt tydligt resultat på att barnens språkliga och fonologiska medvetande hade ökat.

– De barn som från början hade svårt med uttal hade inledningvis ingen större egen drivkraft i att utforska bokstäver och ord. Men allteftersom väcktes deras intresse, framför allt när de fick arbeta med konkreta material som lera eller papper. Resultaten visar att de här barnen blev mer medvetna om skillnaden på bokstavsljuden och förbättrade sitt uttal.

– Tydligt är också hur barnens nya kunskaper kommer till uttryck vid senare tillfällen. När vi är ute och går frågar de ofta om betydelsen av vägskyltar, nummerskyltar på hus och liknande. Ett exempel visar hur några av barnen gemensamt tittar på omslaget av en bok och konstaterar att det måste vara något fel på titeln som avslutas med ett utropstecken, ”det är ju ett upp och nedvänt i,” säger barnen. Men framför allt – våra resultat visar tydligt att barnen tyckte att undervisningen var rolig.

– Enkäten skickades först ut till förskolor och skolor i vår egen kommun. Vi fick väldigt få svar. Då prövade vi att sprida enkäten via sociala medier och då fick vi totalt drygt 750 svar, varav majoriteten anser att undervisning hör hemma i förskolan. Samtidigt uttrycks ett motstånd mot begreppet undervisning, enkätsvaren vittnar om en önskan att  omformulera begreppet till lärande, utforskande, upptäckande och vägledande. Man anser att vi använt oss av förmedlingspedagogik istället för ett lustfyllt lärande och utforskande som bygger på barnens intressen som är ett traditionellt lärande i förskola. De flesta enkätsvar pekar på att förskolan ska fånga de ämnen som uppstår spontant i barnens lek. Det är uppenbart att just ordet undervisning väcker starka känslor hos många pedagoger inom såväl förskola som skola. Få reflekterar kring möjligheten att förskolan kan bedriva målstyrd undervisning som också är lustfylld och ger utrymme för lek. Vi menar att begreppet undervisning behöver vidgas.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi märkte ganska snart att även de yngre barnen blev intresserade av undervisningen och gärna ville ta del av de bildkort och ordbilder vi använde. Till slut bestämde vi att låta materialet ligga framme och tillgängligt för alla barn. Det här har resulterat i att flera av de små barnen börjar bli intresserade av bokstäver, ljuda och skriva sitt namn.

– Vårt projekt har gjort att vi fått syn på hur viktigt det är att ha uppsatta mål för undervisningen så idag har vi tre undervisningstillfällen i veckan för alla barn på enheten där ett lärandeobjekt står i fokus.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Idag är undervisning en stående punkt, varje vecka har vi också schemalagd tid för planering och utvärdering. Projektet har väckt uppmärksamhet inom kommunen och under våren kommer förskole- och grundskolenämnden på besök för att få veta mer om Undif och vårt projekt. Då förskolan är första steget i barnens utbildningstrappa hoppas vi även kunna sprida våra erfarenheter genom den här artikeln.

Erika Frangini är leg. förskollärare och leg. lärare åk 1–3.

Christina Holmberg är leg. förskollärare.

Susanne Sawander