Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett halvår efter att läraren Helena Eklund börjat använda sig av lässtrategier i årskurs 7 klarade samtliga elever testet i läsförståelse. I en utvecklingsartikel beskriver hon sitt arbete.

Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.

Särbegåvade elever som är utagerande eller har tappat intresset för skolan kan få tillbaka motivationen med hjälp av att arbeta med svårare frågeställningar och mer avancerat material. Det visar lärarna Ansa Messner och Ingrid Wissting i sin utvecklingsartikel.

Att använda whiteboards i klassrummet gav mer aktivitet och större delaktighet hos Mikael Sjöströms elever. Whiteboarden blir som ett verktyg för tänkandet, menar Mikael Sjöström, IT-pedagog på Neglinge skola i Nacka.