Vardagsrutiner avslöjar könsstereotypa förväntningar

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag blev inplockad som doktorand för att studera barns lärande i förskolan. När jag i analyserna såg hur olika pojkar och flickor bemöttes växte intresset för att studera detta på ett djupare plan.

Vad handlar avhandlingen om?

Min utgångspunkt är att förskolepersonalen gör skillnad på barn beroende på kön och min avhandling handlar om hur de här skillnaderna tar sig i uttryck. Jag försöker beskriva vad förskolans personal stör sig på och uppmuntrar hos pojkar respektive flickor. Vilka beteende som stimuleras, helt enkelt. Jag har filmat sammanlagt femtio timmar på två förskolor och försöker utifrån det materialet beskriva på vilket sätt som kön görs närvarande i helt vardagliga situationer.

Upplevdes din utgångspunkt som provocerande av personalen?

Jo, samtidigt som de flesta som arbetar inom förskolan är väl medvetna om att barn generellt behandlas olika beroende på kön, säger de att det gäller inte här. I avhandlingen ingår en förskola som ingår i ett jämställdhetsprojekt men det visade sig att personalen där handlade på liknande sätt som på förskolan där man inte hade några uttalade mål ring jämställdhet. När personalen fick se delar av mitt inspelade material var deras förklaringar att flera av dessa situationer var ett undantag mot hur de vanligtvis gör. På så vis kunde de ändå hålla kvar bilden av att de bemötte barn likvärdigt.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Min avhandling handlar om att beskriva situationer, hur kön görs. På ett sätt är det väldigt konkret, samtidigt oerhört komplext. I min studie beskriver jag olika situationer från olika vinklar för att visa att man kan göra olika beskrivningar av en och samma situation. Med det försöker jag visa att jämställdhet kan tolkas på olika sätt beroende på vilka idéer vi har om vad kön är. Är en flicka högljudd så uppfattas hon oftare som mycket mer störande än en högljudd pojke. En pojke som ägnar sig åt lugna aktiviteter uppmuntras i högre grad än en flicka i samma situation till en aktivare lek.

Jag är själv förskollärare och har genom min avhandling också tvingats möta mig själv, vilket har varit fruktansvärt smärtsamt eftersom jag insåg att jag handlat på liknande sätt som den personal jag studerade. Det var en jobbig insikt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Jag blev förvånad att det var så stora skillnader. Men jag blev också förvånad över mig själv, jag trodde att jag som förskollärare och med stort intresse för jämställdhetsfrågor hade jobbat på ett jämställt sätt men det hade jag kanske inte. Lite överraskande var också att det inte syntes tydlig skillnad mellan förskolan som arbetade aktivt med genusfrågor och den som inte gjorde det. Jag tror att det är viktigit att jobba med genusfrågor men det räcker inte med att bara läsa teori i ämnet. Man måste aktivt konfrontera sig själv och det görs bäst genom att filma vardagssituationer och analysera det man ser.

Vem har nytta av dina resultat?

Alla som arbetar inom förskolan. Det är viktigt att få alla att inse att vi inte jobbar jämställt. Därifrån kan man sedan gå vidare, jag ger en del förslag på hur man kan tänka kring de här frågorna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Med tanke på hur mycket forskning det finns i ämnet så borde det redan ha hänt mer. Men det har det inte i den utsträckning som man skulle kunna tro, eller önska. De här är mönster som sitter väldigt djupt och är man pessimistisk tror jag inte att mitt bidrag kommer att ha någon större påverkan. Men kanske kan mina konkreta exempel och tydliga beskrivningar av situationer vara en hjälp för att öppna upp för diskussionen kring de här frågorna.