Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu, är en lika komplex som krävande del av lärarutbildningen. Detta visar Paul Strand i sin forskning om ämneslärarstudenters möte med vfu.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ämneslärare på gymnasiet i ämnena svenska, svenska som andraspråk och historia. Sedan 2008 arbetar jag vid lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad där jag tillsammans med en kollega också haft kursansvar för den verksamhetsförlagda delen i ämneslärarutbildningen. I den rollen upptäckte jag hur många frågor som uppstod och följde med vfu. Detta väckte mitt intresse för att närmare undersöka vad vfu är och hur den upplevs av studenterna på lärarutbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om 14 ämneslärarstudenters möten med skolan och dess undervisning. Fokus är på vad som händer i studenternas möte med eleverna i undervisningen – även om detta ibland också berör handledaren och den handledning som syftar till att studenterna ska lära sig undervisa. Avhandlingen bygger på observationer av de 14 studenterna under utbildningens tre vfu-perioder. Jag har helt enkelt följt studenterna i deras arbetsvardag. Som kompletterande material har jag använt intervjuer. Intervjuer med samtliga studenter gjordes både före, under och efter deras vfu.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min avhandling är en osminkad beskrivning av lärarstudenters vardag i verksamhetsförlagd utbildning. Resultaten visar hur oerhört komplex och krävande vfu:n är för många lärarstudenter. Dels handlar det om att hitta vägar till en bra undervisning och interaktion med eleverna, dels om att läsa av arbetsplatskulturer och lära sig samspela med andra lärare på skolan. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer stort mellan skolorna, vilket också återspeglas i studenternas undervisning och deras upplevelser. Det är också stora skillnader i vilken grad som studenterna integreras på sina praktikplatser. En del bjuds direkt in i kollegiet, ses som en blivande kollega och ges access till utrymmen som exempelvis lokaler och lärplattformar. Andra studenter möter motstånd från elever och får svårigheter att hitta en plats bland övrig personal på skolan.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att det lärande som följer ur studenternas praktiker rör kunskapsformer som är starkt beroende av den sociala situationen. Väsentliga delar i den praktiska yrkeskunskapen handlar därmed om att lära sig avläsa dess sociala villkor som gör verksamheten möjlig och begriplig.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur ”hårdkokt” studenternas vardag kan te sig under vfu, och hur studenterna ständigt fick utmana sig själva för att bli erkända och accepterade av såväl elever som andra lärare. Vägen till läraryrket handlar inte enbart om ämneskunskaper utan lika mycket om att vara följsam, ta initiativ och strategiskt flytta fram sina positioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand lärarutbildare, handledare och vfu-studenter. Men avhandlingen rymmer även ett kraftfullt ifrågasättande mot den målstyrda skolan och utbildningen, vilket jag hoppas att även skolledare och skolpolitiker vill ta del av.

Susanne Sawander