Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Ett öppet utforskande klimat, detaljerad undervisning och möjlighet att välja utifrån eget intresse. Lisa Molin har undersökt vilka förutsättningar som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet och hur detta kan utvecklas vidare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som grundskollärare och jobbar numera som lektor vid Center för skolutveckling i Göteborg. Jag har alltid haft ett stort intresse för hur textarbetet i undervisningen kan bidra till att elevers kritiska förmågor kan utvecklas. Ämnet har ju blivit alltmer aktuellt med anledning av samhällets digitalisering och de ökade riskerna för spridning av desinformation online. Därför är det intressant att undersöka hur ett undervisningsfokus på typiska texter som eleverna möter online, såsom digitala och multimodala texter bestående av bilder, animationer, interaktivitet och ljud, kan bidra till att de utvecklar relevanta kritiska förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delstudier genomförda i två olika högstadieskolor och dokumenterade med video- och ljudinspelningar. I den första undersöks vilka förutsättningar i ett digitaliserat klassrum som kan möjliggöra utvecklingen av elevernas kritiska förmågor. Delstudie två är en designstudie utformad som ett gemensamt projekt, där jag tillsammans med lärare utforskar hur elevernas kritiska förmågor kan utvecklas genom ett tydligare fokus på digitala och multimodala texters konstruktion i undervisningen, framför allt videoklipp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete bygger på ett öppet utforskande klimat där eleverna får möjlighet att läsa och undersöka en mängd olika texter och perspektiv som ligger nära deras intressen och erfarenheter. Där har tillgången till de digitala redskapen stor betydelse. Resultatet visar också att eleverna behöver få detaljerat och konkret stöd i undervisningen för att förstå hur digitala och multimodala texter är konstruerade. Exempelvis kan det ske i gemensamma aktiviteter, där man steg för steg bryter ner ett videoklipp eller en webbsida för att se vilka olika delar den består av. På så vis kan också eleverna få syn på komplexiteten i den här typen av texter och att budskapet i olika modaliteter ofta är motsägelsefulla. Genom att fokusera på en gemensam text och låta eleverna få möjlighet att diskutera med varandra kan de också få syn på hur perspektiv kan tolkas olika, vilket kan öka deras kritiska förmågor.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att för kunna lära sig att kritiskt granska budskap, behöver eleverna i ett öppet klimat både gemensamt och individuellt få dyka ned på djupet, plocka isär, och diskutera i olika slags digitala och multimodala texter och budskap.

Vad överraskade dig?

– Min erfarenhet är att många lärare känner osäkerhet kring undervisning i kritiskt digitalt textarbete. Men jag tror inte det behöver vara så komplicerat, för jag överraskades verkligen av hur otroligt snabbt eleverna anammade och tog till sig olika begrepp efter de mer konkreta och detaljerade undervisningsinslagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Exemplen i avhandlingen är väldigt klassrumsnära och de tror jag att många lärare kan ha nytta av. Men resultaten är även intressanta för personer på olika nivåer inom skolans organisation, exempelvis skolledare och verksamhetsutvecklare som oftast är de som skapar förutsättningarna för vad som blir möjligt att utveckla. Det räcker som sagt inte att slänga in ett antal digitala verktyg i klassrummet. Resultaten är vidare ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander