Entreprenörskap i skolan utformas lokalt

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Man kan säga att det började med den departementsskrivelse som kom 1997 och som handlade just om entreprenörskap i skolan. Jag blev nyfiken helt enkelt, det här var nytt och kontroversiellt, lite laddat nästan. Så när länsstyrelsen skapade PRIO 1 och det bestämdes att det skulle startas ett forskningscentrum vid Umeå universitet som behandlade just här frågan så bestämde jag mig för att börja forska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar: dels har jag tittat på policydokument som behandlar företagsamhet och entreprenörskap i skolan, dels har jag intervjuat lokala aktörer (till exempel länsstyrelse, kommunförbund eller Svenskt Näringsliv) som har varit involverade i PRIO 1 på olika sätt. Det övergripande syftet var att ta reda på varför detta skedde just nu, varför i skolan, och varför i Västerbotten? Det står inget i läroplanen om att man ska syssla med det här i skolan, så jag var nyfiken på vad det var som skedde lokalt.
– När jag började studera de olika policydokumenten märkte jag att det fanns återkommande hänvisningar till EU och OECD, därför bestämde jag mig också för att ta reda på hur de var inblandade i det här – vad har de här överstatliga organisationerna skrivit om entreprenörskap och företagsamhet i skolan? Jag har tittat på det här från supranationell och nationell nivå, ner till regional och lokal nivå.
– Tack vare decentraliseringen har vi fått andra förutsättningar för det här arbetet, utvecklingen sker mer lokalt än nationellt. I Västerbotten valde man till exempel att dra igång projektet PRIO 1, men runt om i landet kan det se helt annorlunda ut.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Samspelet mellan den lokala och supranationella nivån: det är inte, som man normalt utgår från, det nationella som styr. Ofta tror man att läroplanen reglerar allt, men här ser man att fokus har hamnat på lokal nivå tack vare decentraliseringen. Policyn går helt enkelt förbi den nationella nivån.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att lokala aktörer har direktkontakt med EU, att det är ett direkt samspel med den supranationella nivån, det tyckte jag var oerhört intressant. Det kan till viss del ha sin grund i att många projekt är finansierade av EU, men även på nationell nivå har man uppmuntrat detta genom att bestämma att beslutsfattandet ska ske på lokal nivå. Man ser i de här dokumenten att utbildningspolicy börjar slå igenom på 90-talet och gör det rejält 2002: då kommer gemensamma utbildningsmål för hela Europa från EU, det blir som en internationell kursplan.
– Det är också intressant att se vilken samstämmighet som finns mellan de här olika aktörerna. Tittar man på de dokument som produceras så ser man att de här organisationerna skriver om precis samma saker: 1996 kommer rapporter om livslångt lärande från både EU, OECD och Sverige, 1998 skriver EU och OECD varsin rapport om fostran och entreprenörskap, sen skriver de båda om små och medelstora företag – så håller det på, upprepningen fortsätter, man ser tydligt att det hänger ihop. Det ger en intressant koppling till nationella dokument, för man kan mycket tydligt följa och nästan förutsäga vad som kommer att hända på nationellt när man ser utvecklingen på den supranationella nivån. Det är dock viktigt att betona att den här utvecklingen inte BARA kommer uppifrån ner, utan det är ett samspel som sker på flera nivåer samtidigt. OECD samlar till exempel in mycket data från nationell nivå, så informationen lyfts också uppåt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Tanken har varit att beskriva en utveckling i relation till entreprenörskap och företagsamhet i skolan, så jag tror inte att lärare har direkt nytta av det i sin verksamhet, utan kanske mer indirekt. Framför allt tror jag man har nytta av resultaten inom lärarutbildningen, i relation till de olika teorier man diskuterar där. Entreprenörskap dyker upp i den nya kursplanen för gymnasiet som ett av de sju perspektiv som skolan bör beakta, vi märker mer och mer att det här bryter igenom i skolan, men det har inte diskuteras så mycket på nationell nivå eftersom det har vuxit fram lokalt och regionalt. Det är lite intressant faktiskt, att det nästan är helt tyst från Skolverkets sida, det är som att man har fått grönt ljus helt och hållet från den nationella nivån.
– Min tolkning inför framtiden är att det blir mer av det här framöver, inte minst med tanke på hur mycket man betonar det på EU-nivå. Jag skulle inte bli förvånad om det kommer upp i den framtida läroplanen för grundskolan. Trenden är att man ska öppna upp skolan och ha mer kontakt med världen utanför.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Exakt hur är svårt att säga, men jag använder avhandlingen i den fortbildning jag håller i. Den här utvecklingen påverkar förstås lärarna och den framtida skola som de ska vara verksamma inom, så givetvis är resultaten något som kan vara för dem nyttigt att känna till.

Hedda Lovén