Mer än betyg bakom elevers testmotivation

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Den institution som jag är anställd vid, institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, fokuserar på mätningar och mätningars kvalité. På uppdrag av Skolverket ansvarar institutionen för genomförandet av TIMSS-studien (Trends in International Mathematics and Science Studies). Jag ville arbeta med TIMSS-data eftersom och var intresserad av frågor som handlade om elevers attityder och motivation. I litteraturen finns det ganska mycket spekulationer kring resultaten av studier som TIMSS, bland annat hävdas det ofta att elevernas motivation är låg (och därmed även prestationen) eftersom resultaten inte har betydelse för deras betyg. Men det är inte något man faktiskt har haft belägg för: just därför bestämde jag mig för att undersöka det närmre.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker elevers testmotivation inför ett prov i matematik och naturvetenskap. När TIMSS-studien genomfördes senast (år 2003) gjorde jag förstudier på elever som skulle göra testet. Jag hade möjlighet att jämföra deras motivation med resultaten – eleverna själva får ju aldrig veta sina resultat, men genom min studie kunde jag då se hur deras motivation var relaterad till prestationen. Jag har även studerat hur ämnesspecifik motivation är kopplat till prestationen. Eftersom TIMSS-studien genomförs vart fjärde år blir olika trender mycket synliga: 2003 ser man till exempel en tydlig nergång i ämnet matematik jämförtmed den mätning som gjordes 1995. Jämfört med en grupp relevanta länder står sig svenska elevers kunskaper i matte fortfarande ganska dåligt, däremot är de bättre på naturkunskap.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det tycks som att de svenska eleverna är ganska väl motiverade att göra sitt bästa i det här: sambanden mellan testmotivation och testprestation var positivt, men inte särskilt starkt. Det verkar inte som att de svenska resultaten i TIMSS är missvisande på grund av bristande motivation hos eleverna, tvärtom tyder både de enkäter och intervjuer som jag genomfört på att eleverna tyckte att testet var ganska kul. De var väl medvetna om att resultatet inte var relevanta för betygen, men väldigt många gav andra orsaker än just betyg för varför det tyckte att testet var viktigt. En del tyckte att det var viktigt att visa att svenska elever gjorde bra ifrån sig, andra ville göra sitt bästa för att resultaten skulle bli korrekta, många ville kontrollera sig själva och hur mycket de kunde.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag trodde att eleverna skulle vara betydligt mer skeptiska, det förvånade mig att det fanns nästan som ett socialt ansvar för att studien skulle visa korrekt resultat. Givetvis fanns det förstås elever som uppgav att om testet hade varit betygsrelaterat så hade de ansträngt sig mer – men de var i klar minoritet.
– Jag tycker också att det är överraskande att det är så FÅ som har försökt ta reda på vad eleverna faktiskt tycker om det här: hur de reagerar och vad de har för inställning till sådana här prov.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av data och resultat från stora internationella studier som TIMSS – i synnerhet om man är intresserad av kvalitén på den här typen av studier. Resultaten är även intressanta för dem som vill veta hur ämnesspecifik motivation är kopplat till prestation: hur eleverna värderar ämnena är inte särskilt kopplat till hur de presterar, men det är ändå inte helt oviktigt. Svenska elever värderar matte och NO ganska lågt, och det kan ha betydelse för om man väljer att gå vidare och studera de här ämnena i framtiden. Självklart tror jag att frågan om elevers reaktioner i olika testsammanhang och deras motivation – hur den kan mätas – kan vara till nytta för de verksamma i skolan. Med fortsatt forskning i samma spår tror jag att resultaten kommer att vara användbara för både lärare och elever.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Kanske förändrar det här inställningen till elevernas motivation: man kan inte bara ta för givet hur elever uppfattar ett prov eller en situation, det är en subjektiv upplevelse. Det finns så mycket spekulationer och antaganden, det är dags att börja skilja mellan vad vi faktiskt vet – och vad vi bara tror.

Hedda Lovén