Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

En gemensam pedagogisk idé är en av de avgörande principerna för att lyckas med lärande för hållbar utveckling. Det visar Anna Mogren i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har lång praktisk erfarenhet av att jobba med implementering av lärande för hållbar utveckling och såg ett samband mellan de kommuner som lyckades och rektorer som har ett engagemang i frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa ett lärande för hållbar utveckling. Jag har tittat på vad det är som bidrar till en bestående förändring som gör att eleverna får med sig de kunskaper de behöver.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är några principer som verkar icke förhandlingsbara för att lyckas med lärande för hållbar utveckling. Jag har identifierat fyra stycken och den första är att personalen på skolan har en gemensam pedagogisk idé om vad utbildningen syftar till som är större än enskilda kursplaner. Den andra principen handlar om att i planering av undervisning utgå från elevernas egna tankar och behov och den tredje om att skolans organisation bör planeras så att ömsesidigt utbyte med det omgivande samhället är möjligt. Slutligen handlar den fjärde principen om ett proaktivt ledarskap där man vågar testa nya sätt och även misslyckas.

Vad överraskade dig?

– Tidigare forskning pekar på att strukturer kan utgöra ett hinder för processorienterad förändring, men enligt lärare och rektorer finns det vissa strukturer som är helt nödvändiga. En sammanhållen pedagogisk idé är till exempel ett verktyg för förändring, men också en förutsättning för att förstå vad lärande för hållbar utveckling är.

– Sen såg jag att skolorna jag studerade var antingen bra på att driva förändringsprocesser internt eller så var man bra på de yttre kopplingarna till samhället och omvärlden. Det var sällan man fick ihop de inre och yttre faktorerna men i de skolor som lyckades ökade också elevernas kunskaper.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både praktiker och forskare. Rektorsutbildningen får ökade krav att förhålla sig till hållbarhetsfrågor och resultaten kan även vara till nytta på lärarutbildningen. Sen växer forskningsfältet kring hållbar utveckling explosionsartat. Däremot är det ett problem att överbrygga till andra områden men det här är en tvärdisciplinär studie där hållbar utveckling kopplas samman med ledarskaps- och organisationsutveckling.

Annika Larsson Sjöberg