Stor potential för formativ bedömning

Det finns utrymme att utveckla den formativa bedömningen i klassrummet. Det konstaterar Erika Boström som undersökt effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i matematik, naturkunskap och biologi på gymnasiet i flera år och har alltid varit intresserad av formativ bedömning. När jag fick möjlighet att forska ville jag göra det inom ett område som är aktuellt och kan bidra till att utveckla undervisningen i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en omfattande satsning på kompetensutveckling i formativ bedömning för 14 slumpvis utvalda matematiklärare på högstadiet. Lärarna fick med 20 procents minskad arbetstid delta i en utbildning i formativ bedömning som pågick under en termin. Föreläsningar och diskussioner varvades med konkreta aktiviteter som lärarna testade direkt i sina klasser.

– Före utbildningen undersökte jag om, och i så fall i vilken omfattning, varje lärare använde sig av formativ bedömning. Efter utbildningen undersökte jag vilka eventuella förändringar i undervisningen som lärarna gjort och om elevernas resultat påverkats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Om lärare får kompetensutveckling och stöd finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Samtliga lärare förändrade i viss mån sin undervisning efter utbildningen genom att införa aspekter av formativ bedömning. Den mest förekommande förändringen var att lärarna regelbundet använder sig av korta tester med diagnostiska frågor, så kallade utgångspass. Hälften av lärargruppen använder också mini white-boards i klassrummet. Dels för att alla elever samtidigt kan svara på de frågor läraren ställer, dels som verktyg för att bättre kunna bedöma vad eleverna lärt och för att skapa engagemang och lärande. De här testerna och frågorna används av lärarna för att samla information om elevernas kunskaper som sedan används som stöd för att bättre anpassa undervisningen. Många lärare vittnar också om att de ger en mer medveten och genomtänkt feedback till eleverna.

– Resultaten visar att eleverna efter ett år inte förbättrat sina kunskaper i matematik utifrån resultatet på ett test. Jag vill inte dra slutsatsen att formativ bedömning inte ger effekt, däremot att den typ av formativ bedömning som införlivades under dessa specifika förutsättningar inte gav effekt under studieperioden. Resultaten från en parallell studie i yngre årskurser inom samma projekt visade att den införlivade formativa praktiken hade effekt på elevernas prestationer i matematik. Detta visar på vikten av att vara tydlig med på vilket sätt formativa bedömning införlivas då egenskaperna hos den formativa praktiken är avgörande för om den formativa praktiken har effekt på elevernas prestationer.

Vad överraskade dig?

– Trots att samtliga lärare var mycket engagerade och positiva till kompetensutvecklingssatsningen, var det många som gjorde relativt små förändringar i sin undervisning. Jag hade förväntat mig en tydligare förändring. Flera lärare pekar dock på en stressig arbetssituation, stora klasser och stor spridning i elevgruppen men också på Lgr 11 som var precis ny och skulle implementeras då, vilket tog mycket tid i anspråk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningsfältet inom kompetensutveckling och formativ bedömning. Också politiker, skolledare men även lärare och elever. Jag hoppas att resultaten kan bidra till kunskap om hur kompetensutveckling på området kan utformas och genomföras.

Susanne Sawander

Foto:Ingrid Söderbergh