Skolval för de redan privilegierade

De som utnyttjar det fria skolvalet är de redan privilegierade. Om detta är såväl skolpersonal, elever som föräldrar väl medvetna om, konstaterar Anna Ambrose i sin avhandling om skolvalsfriheten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är SO-lärare i grunden och i slutet på 90-talet märkte jag hur skolvärlden började förändras efter att det fria skolvalet införts 1992. Skolor utsattes för konkurrens, elevsammansättningen förändrades, vi började prata om profilering för att locka fler elever. Jag ville veta mer om hur de här frågorna diskuteras nu, 25 år senare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie och om hur skolprofessionella, elever och föräldrar förhåller sig till det fria skolvalet, vad de tycker, tänker om sin egen skola, hur den påverkar den egna situationen och den tänkta framtiden. Jag har gjort fältstudier och intervjuer på tre högstadieskolor i ett lokalt område utanför en svensk storstad. Skolorna ligger nära varandra men i socioekonomiskt olika områden. Den ena skolan är vad jag kallar en tillvalsskola, belägen i ett socioekonomiskt starkt område. Den andra en frånvalsskola i ett ekonomiskt svagare område med stor andel elever med migrationsbakgrund. Den tredje skolan är en kommunal skola med konstprofil.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärare och rektorer på samtliga tre skolor konstaterar att det fria skolvalet är till för dem som förmår att välja. En rektor sammanfattade detta med kommentaren ”fritt skolval är för de redan priviligierade.”

– Skolans geografiska läge spelar oerhört stor roll. En skola i ett socioekonomiskt svagt område väljs bort utan närmare eftertanke. Både föräldrar och elever grundar oftare sina åsikter på rykten och hörsägen snarare än att på egen hand kontrollera skolresultat, lärartäthet eller liknande. Det tar lång tid att bygga upp ett bra skolrykte men ganska kort tid att bli stämplad som en dålig skola. Enstaka elever kan på ett läsår rasera en skolas rykte.

– Initialt ser skolorna ganska lika ut och alla elever är i stort sett nöjda med sina skolor. Men ju fler frågor jag ställde desto mer skiljer sig svaren beroende på vilken skola det handlar om.

– På den socioekonomiskt svagare skolan finns bland såväl skolpersonal som elever och föräldrar en medvetenhet om att skolan inte har så bra resultat, ligger i en ”förort”, har många invandrare och att här hamnar elever som av olika skäl inte förmått att välja en annan skola. På tillvalsskolan reflekterar lärare i princip inte alls över det fria skolvalet. Någon brist på elever råder inte och verksamheten rullar på som den alltid har gjort utan några större förändringar. På profilskolan är konsekvenserna av det fria skolvalet ständigt närvarande, här pågår en ständig diskussion om hur lärarnas situation påverkas av hur väl skolan lyckas locka fler elever och hur skolan kan utvecklas.

– Det finns en tendens till att skolor väljer bort oönskade elever. Det här är inget som skolledarna talar högt om eller som förekommer ofta men i mina intervjuer framkommer att skolorna är mer försiktiga med att erbjuda plats till elever som antas kräva stora resurser.

Vad överraskade dig?

– Inte överraskande men ganska skrämmande är hur olika eleverna svarar beroende på vilken skola de går på. Synen på sin skola speglar ju också hur de ser på sina egna framtidsutsikter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker men också skolpersonal som jag tror kan känna igen sig. Andra forskare men även föräldrar och elever.

Av Susanne Sawander

Foto: Niklas Björling