Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hösten 2011 skrev jag min masteruppsats, parallellt med att jag arbetade som utvecklingschef på utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. Uppsatsen handlade om rektors pedagogiska ledarskap och jag kunde se att det ställs höga krav på rektorerna, men att det saknas tydliga instruktioner om vad det innebär att vara en god pedagogisk ledare. Några år senare började jag som skolchef i Habo kommun. I den rollen följde jag rektorslyftet som skulle vara ett sätt att utveckla rektorerna som pedagogiska ledare. Sedan dess har det här gnagt i mig, och det är väl så en avhandling ska börja.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans styrning och ledning och hur rektors roll som pedagogisk ledare beskrivs i offentliga utbildningspolitiska policytexter från 1950-talet fram till år 2011.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rektors pedagogiska ledarskap lyfts fram som viktigt under hela tidsperioden, men det finns en konkurrens om rektorns tid. Rektorerna begränsas av de administrativa uppgifterna, som anses ta för mycket tid. Sedan finns det tydliga brytpunkter som är kopplade till förändringar i skolans styrning. När skolan blir mål- och resultatstyrd ska rektor till exempel vara effektiv och nå så höga resultat som möjligt för sin skola. Man pratar benchmarking, rankinglistor och Pisa-undersökningar. Det ser man inte alls på 60-talet. Då skulle rektor vara rationell och arbeta tidseffektivt.

Vad överraskade dig?

– Det var kanske inte så överraskande men en insikt är att förändringar i hur man talar om rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig koppling till förändringar i skolans styrning. En tolkning är att det pedagogiska ledarskapet ses som ett verktyg för staten när en ny styrningsreform ska implementeras.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand rektorer. Vi kommer inte att kunna hitta en klar definition av vad det innebär att vara en bra pedagogisk ledare, utan jag ser sättet vi pratar om det pedagogiska ledarskapet som en policy, vilket innebär att det finns tolkningsutrymme och att det är föränderligt. Med tanke på att skolan ska vila på vetenskaplig grund så hoppas jag att avhandlingen kan utgöra en vetenskaplig bas för rektorer att förhålla sig till, eftersom jag har visat vad som är konstant och vad som förändras över tid.

Annika Larsson Sjöberg