Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang och självkänsla är två faktorer som främjar ungdomars välmående. Det konstaterar forskaren Kristina Carlén som har undersökt resurser och riskfaktorer som påverkar psykisk hälsa bland unga.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är skolsköterska och distriktsköterska i grunden. Under min utbildning fick jag upp ögonen för det salutogena perspektivet, och varför det är viktigt att arbeta med självkänsla. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket forskning eller några evidensbaserade metoder för hur man kan arbeta med de frågorna – det var så det började.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa med utgångspunkt ur ett salutogent perspektiv. Jag har hittat faktorer, eller resurser, som påverkar den psykiska hälsan och som handlar om vad man har för möjligheter att hantera utmaningar i livet och vilka strategier man kan man använda. Jag har också tittat på riskfaktorer för psykisk ohälsa. Så jag har tittat både på båda sidor, riskfaktorer och det som främjar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har hittat vilka faktorer vi kan jobba med som främjar och förebygger psykisk hälsa. Då har jag kunnat se att känsla av sammanhang, eller Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som vi behöver jobba ännu mer med i skolan. Vi får inte underskatta betydelsen av att också undersöka riskfaktorer, och exempelvis ta reda på hur det psykiska tillståndet ser ut hos våra ungdomar. Mina resultat visar också att föräldrar har en viktig roll för att hjälpa till och bedöma det.

– I tidigare forskning har man framför allt tittat på riskfaktorer. Det specifika med min avhandling är att jag knyter ihop båda perspektiven, det förebyggande perspektivet där man tittar på riskfaktorer och det salutogena perspektivet som handlar mer om vad det finns för resurser omkring ungdomarna som kan stärka dem, som man kan titta på innan de har några symptom.

– Ett fynd är också att jag har sett att det finns en hel del könsskillnader i mina resultat. Flickor har tre gånger så stor risk att utveckla psykiatriska diagnoser i det materialet som jag har tittat på, och det stämmer väl överens med annan forskning.

Vad överraskade dig?

– Låg självkänsla påverkar måendet ganska mycket, och jag hade tänkt mig att ju högre självkänsla desto bättre mående, men det verkar inte riktigt vara så. Det verkar vara så att en ”normal” nivå av självkänsla är viktigt. Det var lite överraskande, och det är något som man behöver utforska vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom elevhälsan kan ha nytta av resultaten. Jag tror att vi behöver jobba mycket med de här frågorna. Det handlar om att få in det salutogena perspektivet tydligare i det vi gör, och göra insatser för att stärka känslan av sammanhang eftersom vi vet att det har betydelse för ungas psykiska hälsa.

Åsa Lasson