Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Ungdomar som har hög social status i skolan upplever sig i högre grad må mycket bra. Men den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren, därför behövs tidiga insatser för att stärka ungas självskattade hälsa. Det konstaterar Junia Joffer i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste till folkhälsovetare såg jag tidigt att barn och ungdomar är en jätteviktig målgrupp när vi arbetar hälsofrämjande. Vi har så otroligt mycket att vinna på att jobba med den målgruppen, för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– I min avhandling har jag fokus både på hälsa och social status. Intresset kring den självupplevda hälsan har sin grund i tidigare forskning framförallt bland vuxna, där man kunnat se att hur man själv upplever sin hälsa är en oerhört stark prediktor för framtida sjuklighet och dödlighet. Jag fascineras av den här enkelheten, att en enkel fråga om ens hälsa säger så mycket om framtiden.

– Jag funderade över vad det är vi egentligen fångar upp och mäter om vi undersöker ungdomars självupplevda hälsa. Det är väldigt viktigt i forskningen att vi ställer frågor, men vi kanske tar för givet att en fråga mäter en viss sak, samtidigt som vi inte har frågat ungdomarna hur de har tolkat frågan. Jag ville höra ungdomarnas egna röster och har därför en kvalitativ del med intervjuer i min forskning. Så jag har närmat mig den självupplevda hälsan både med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Jag kan dels se hur hälsan utvecklar sig över tid, dels vad ungdomar tänker när de besvarar frågan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första vill jag lyfta fram frågan som jag har använt i studien: ”Man kan må bra ibland, dåligt ibland, hur mår du för det mesta?”. I ungdomarnas svar pratar de väldigt mycket om sociala relationer till vänner och familj som betydelsefullt, men också om psykiska faktorer som skolstress. Även den fysiska dimensionen lyfts fram. Det är klokt att ställa en fråga om mående om man vill fånga den här multidimensionella bilden – det är ett huvudfynd.

– När det handlar om självskattad hälsa för ungdomar i Sverige är det ganska vanligt att vi frågar hur de mår. Men i den internationella forskningen bland andra populationer, pratar man om självskattad hälsa. Jag funderade över om det är någon skillnad på om vi frågar ungdomar hur de mår eller hur deras hälsa är. Det var också ett inslag som jag hade i intervjuerna. Efter att jag hade frågat hur ungdomarna mår gick jag över på det specifika ordet hälsa. Då kunde jag konstatera att det blev väldigt levnadsvanefokuserat.

– När jag undersökte data från enkäter gjorde jag ett annat intressant fynd som visade ett samband mellan den självupplevda hälsan och social status i skolan. I studien användes en statusstege med tio skalsteg, där man får skatta sin status i skolan i relation till andra. Där såg jag ett tydligt samband mellan att må bra och hög status. Jag kunde också se en könsskillnad i både hälsa och status, pojkarna mår bättre men har också en högre status. Studien visade också att den självupplevda hälsan försämras under ungdomsåren vilket betonar vikten av tidiga insatser.

– I intervjuer fick ungdomarna beskriva vad som bidrar till den sociala statusen i skolan och vilka strategier de har för positionering. Det var intressant att se hur de lever under ganska snäva normer. Det finns inte en enskild faktor som pekar ut vem som är högst respekterad, det är många olika koder och regler som de måste förhålla sig till. Det är normer kopplat till genus, ålder, utseende och beteende. Man kan fundera över hur det här påverkar dem och det är väldigt viktig att problematisera mer kring de här normerna.

Vad överraskade dig?

– När jag började undersöka frågan om social status var det väldigt många som uttryckte att de kände igen sig i den här statusstegen och upplevde att de påverkas starkt av det sociala. Jag vet inte om det förvånade mig men jag tycker det är tråkigt att tänka på att vi lever under sådana sociala hierarkier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kopplade till måendefrågan är viktiga i skolvärlden, där jag vet att man redan jobbar oerhört bra inom elevhälsan. Men det här med att fråga ungdomar hur de mår, det är något som vi alla kan jobba med och verkligen ta vara på de svar som vi får. Jag tänker också att alla vuxna, i skolan och utanför, behöver fundera på hur vi använder vårt språk för att skapa ett inkluderande samhälle där alla ungdomar känner sig respekterade. Ungdomarna själva är också en viktig mottagare av resultaten. Om vi ska skapa förändring i de här frågorna så behöver de tillfrågas och vara en del av lösningarna. Det är ungdomarna som sitter inne med massor av kunskap och åsikter som vi behöver ta till vara.

Åsa Lasson
Foto: Anne Fagrell-Johansson