Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärare vill att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Men det finns ett motstånd mot digitalisering, menar Leif Marklund som forskat om digital lek i förskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes när jag för många år sedan arbetade i förskolan. De digitala resurser som fanns då var en stationär dator och olika pedagogiska cd-romspel som barnen ibland hade tillgång till. Därefter undervisade jag vid Umeå universitet i kurser som berör pedagogisk IT-användning i skolan. När jag så småningom började forska hade surfplattor börjat bli populära i förskolan. Jag tyckte mig se en tendens till ökat intresse för att inkludera digital teknik i förskolan, vilket jag upplevde som intressant att undersöka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande om detta. Avhandlingen bygger på intervjuer med förskollärare som använder surfplattor, lärarnas egna skriftliga redogörelser samt deras kommunikation i ett diskussionsforum på nätet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna såg förskolans pedagogiska användning av digital lek som särskild från den digitala lek som barnen möter i hemmet. Förskollärarnas ambition är att förskolans digitala lek ska vara målinriktad, införlivad i det övriga pedagogiska arbetet, och att den präglas av säkerhet. Men framförallt ska den vara samarbetsinriktad och helst genomföras med lärarnärvaro. I ett vidare perspektiv är syftet att stärka barnen inför skolsammanhanget och livet ett digitaliserat samhälle. Ambitionen att vara närvarande blev ibland svår att fullfölja på grund av brist på tid och personal. Överlag upplevde förskollärarna att digital lek förstärkte barnens lärandemiljö genom ökade möjligheter till en mer varierad undervisning men också individuella anpassningar.

– Resultaten visar att förskollärarnas professionella kunskapsbehov dels berör ämnen som förekommer i samhällsdebatten kring barns digitala lek, dels hur tekniken kan användas för pedagogiska ändamål och hur pedagogisk användning av digital lek kan se ut.

Vad överraskade dig?

– Att attityder, normer och traditioner fortfarande påverkar digitaliseringen i förskolan. Flera av förskollärarna beskrev hur ensamma de kände sig i sin strävan att introducera digital lek och att de saknade uppbackning av sina kollegor. Motståndet och bristen på intresse för digital lek bland förskollärare är något som jag menar måste beaktas med tanke på förskolans läroplan där det framgår att stödjandet av barns digitala kompetens skall vara en del i förskolans verksamhet.

– Jag mötte också förskollärare som valde att närma sig digital lek men med begränsad tid och möjligheter till fortbildning. Jag överraskades många gånger över hur metodiskt den pedagogiska utvecklingen verkade äga rum, och med vilken kreativitet som lärarna anpassade den digitala leken till förskolans kontext.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolechefer kan få en tydligare bild av hur förskollärares kunskapsbehov ser ut. För förskollärare kan resultaten bidra till ökad förståelse för möjligheter och begränsningar i sin professionella lärandekontext. Resultaten är också till nytta för de som planerar förskollärares fortbildning.

Susanne Sawander