Så kan vi hjälpa nyanlända elever att integreras i skolan

Hur ser den sociala skolsituationen ut för elever som invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller på gymnasiet? Eva Skowronski har utifrån elevintervjuer undersökt hur skolsystemet påverkar elevers möjlighet att bli socialt inkluderade i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag läste lärarutbildning och var ute på praktik tänkte jag på hur nyanlända elever ofta höll sig för sig själva. Jag har funderat mycket på vad skolan kan göra för att hjälpa till med den sociala integrationen. Och det finns dessutom inte mycket forskning på detta ämne, situationen för nyanlända elever i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka den sociala skolsituationen för elever som har invandrat de sista fyra åren i grundskolan eller gymnasiet. Jag ville ta reda på vilka hinder och möjligheter det finns för dessa elever att integreras socialt.

– Jag ville bland annat ta reda på vilken status de har i relation till andra elever och vilka konsekvenser skolans mottagningssystem har för integrationen mellan elever. Jag har gjort fältstudier och kvalitativa intervjuer med 29 nyanlända elever, både de som går i vanlig undervisning och i förberedelseklass på IVIK* och IV.**

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns vissa hinder för integrationen mellan elever som handlar om en stigmatisering för de nyanlända. För det första handlar det om en koppling mellan kategorisering och stigmatisering av invandrare som grupp i samhället i stort, som avspeglar sig i skolan och exempelvis visar sig genom att vissa elever skrattar åt de nyanländas språk. Elever som pratat fritt i den förberedande undervisningen tystnar ofta när de börjar vanlig undervisning eftersom de är rädda att bli skrattade åt. Skolan behöver utveckla strategier för att hantera detta. Det behövs också en diskussion om diskriminering, att lärarna pratar om dessa frågor och skapar möjlighet att förändra.

– Ett annat hinder är att de nyanlända är placerade i avskilda grupper, som generellt sett har låg status. En elev har exempelvis fått höra att ”de är dumma i huvudet och kriminella”. I skolor där de nyanlända snabbt kommit in i vanlig undervisning gick integrationen snabbare och de andra eleverna hade där inte en lika nedlåtande attityd. Så rent socialt finns det en fördel att ganska tidigt låta de nyanlända möta de andra eleverna i ordinarie undervisning. Skolorna behöver fundera på hur de skulle kunna skapa ett mer flexibelt system där.

Vad överraskade dig?

– Den tålmodighet som många av de nyanlända visade trots att många elever gick flera år i förberedande undervisning. Jag tänkte att de skulle kännas hopplöst, men deras drivkraft att få tillhöra, att inte vara annorlunda var väldigt stark och de vill få komma vidare. En drivkraft som bättre skulle kunna tas om hand, exempelvis genom fler individuella lösningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med skolfrågor. Jag hoppas avhandlingen kan visa vilka hinder som finns, och att det leder till en diskussion om hur man bättre kan ta emot nyanlända elever.

Hanna Nolin

* IVIK – Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program

** IV – Individuella programmet