Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolan
Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet.
Men dokumentation är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms forskning.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag arbetade som förskolechef på 90-talet när Stockholms stad bestämde att alla förskolor skulle välja en utvärderingsform för sin verksamhet. Jag har intresserat mig för olika utvärderingsverktyg sedan dess. När läroplanen för förskolan kom var det mycket fokus på IUP vilket jag studerade i min lic-avhandling. Jag ville hitta ett verktyg som verkligen hjälper till i det pedagogiska arbetet, då blev jag intresserad av pedagogisk dokumentation.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har följt en förskoleavdelning som har arbetat med pedagogisk dokumentation i ett projekt under ett år. Där har jag undersökt dels hur barn och förskollärare använder dokumentationen tillsammans, men också följt planeringssamtalen i arbetslaget runt dokumentationerna och vilka frågeställningar som kommer upp omkring det vardagliga arbetet med barn.
– Avhandlingen handlar om hur man kan förstå pedagogisk dokumentation som arbetssätt och förhållningssätt. Den handlar också om hur man i förhållande till, och med hjälp av olika teoretiska perspektiv, som läroplansteori, poststrukturell och tillblivelseontologiska perspektiv kan se pedagogisk dokumentation som en grund för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Min studie visar hur komplext det vardagliga utvecklingsarbetet på en förskoleavdelning är. Jag lyfter fram att många frågor och problemställningar blir möjliga att få tillgång till, och diskutera kring, när man använder sig av pedagogisk dokumentation. Det är ett av de viktigaste resultaten.
– Ett annat resultat är att det krävs en bra organisation för att det ska fungera. Det är många som blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Chefer behöver ge stöd genom att organisera arbetsprocesser men också genom att låta pedagogerna få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete. För att kunna förändra måste man kunna ifrågasätta det man håller på med.
Vad överraskade dig?
– När pedagogerna på förskolan blev riktigt involverade i barnens egna frågor bidrog den pedagogiska dokumentationen till en fördjupning av arbetet. Pedagogerna fortsatte på egen hand och läste vidare kring de specifika ämneskunskaperna, i det här fallet kring nedbrytningsprocesser i naturen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Förskollärare som har ansvar för att granska de uppföljnings- och utvärderingsverktyg de använder och förskolechefer som har ansvar för kvalitetsarbetet, men även lärare som undervisar särskilt yngre barn i skolan. Politiker eller tjänstemän i kommuner som förordar olika sätt för utvärderingar och kvalitetsarbetet kan också ha nytta av dem.
Åsa Lasson
Rektor i fokus
Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.
Stockholm 12-13 oktober
Webben 21-23 oktober
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.