Gustaf Skars avhandling visar hur lärare kan planera och värdera skrivbedömning med stöd av validitetsteorier. ”Jag har gjort fallstudier på tre skolor där jag följt skrivundervisningen i klassrummet och intervjuat både elever och lärare”, säger han.

Lärare använder sig främst av kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. Det menar forskaren Charlotta Pettersson.  

Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.

Fler flickor än pojkar är negativt inställda till att vara elev i särskolan, eftersom särskolan upplevs som en stämpel. De genusrelaterade skillnaderna i gymnasiesärskolan överraskade forskaren Therése Mineur.

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.

Anna-Karin Carstensen har utvecklat en modell för lärande av ett sammansatt begrepp som kan användas för analys av lärandeobjekt. Hon konstaterar att när studenterna på ingenjörsutbildningen får varierade exempel som de kan koppla till verkligheten förändras deras aktivitet under lektionerna.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att bli någon att räkna med i olika sociala sammanhang. De vet också hur man skapar och upprätthåller relationer, och att det är möjligt att skapa distans till andra, säger forskaren Lovisa Skånfors.

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Peter Åström har forskat om hur lärare bättre kan förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa och få alla elever mer inkluderade i undervisningen. Många lärare försöker ofta motivera med hjälp av tävlingsinslag vilket drabbar vissa elever, menar Peter Åström.

Hur ser språkundervisningen i engelska och spanska ut i en specialskola för döva elever? Det har Karin Allard undersökt. ”De viktigaste resultaten visar på vilket sätt språkundervisningen som jag har studerat har kunnat stödja eleverna i sitt eget språklärande”, säger hon.

Forskaren Jenny Bengtsson har undersökt normalitet i skolan, med särskild inriktning på hur normer kring ålder, genus och sexualitet kommer till uttryck. "Jag har inte enbart tittat i klassrummet utan har följt med i det vardagliga livet i omklädningsrum, i matsalen och på raster för att se vad som händer där", säger hon.

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.