Om man ska kunna åstadkomma skolutveckling i en bestämd riktning, krävs att att de som arbetar i skolan utvecklar gemensamma sätt att se verksamheten, visar Katina Thelin i sin avhandling.

Skolan ska fungera inkluderande eftersom samhället ska vara inkluderande. Men det är svårt, upplever en del lärare. Det visar Camilla Björk-Åmans studie om hur lärare inom yrkesutbildningen i Finland ser på inkludering.

Elisabet Langmanns forskning visar att undervisningen om tolerans många gånger fastnar i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre.

Anneli Hansson konstaterar i sin avhandling att skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten.

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Barn borde ges mer plats i forskning kring till exempel utformning av skolan. Det menar Sandra Hillén, som disputerat på en studie om barn som medforskare.

Elever som deltar i satsningar på en dator per elev har inte djupare kunskaper än elever som har varit utan dator, visar Håkan Fleischers studie.

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.