Jan Berggren har studerat engelskundervisning på gymnasiet. Han konstaterar att elever på studieförberedande program lär sig analys och argumentation, medan de på yrkesförberedande inte får de kunskaper som behövs för att kommunicera.

Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Det är fortfarande kvinnorna som tar det övergripande ansvaret för att allt ska fungera för barnen i skolan, visar ny forskning.

Maria Magnussons avhandling handlar om hur barn i förskoleåldern utvecklar förståelse för ett specifikt innehåll och hur man pedagogiskt kan stötta dem i det.    

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Sverige bör inspireras av Kanada när det gäller läsförståelse. Det menar Barbro Westlund, som i sin avhandling jämfört de båda länderna.

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.

Åsa Hirsh konstaterar i sin avhandling att arbetet med individuella utvecklingsplaner verkar bäst om lärare får arbeta med dem utifrån lokala förutsättningar och använder dem i det formativa bedömningsarbetet.

Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.

Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.

Torbjörn Lindmarks forskning visar att de flesta lärare anser att deras klassbakgrund, könstillhörighet och politisk åskådning har betydelse för hur de ser på samhället och vilka perspektiv som lyfts fram i undervisningen.