Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.
Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.
Hur arbetar man med demokrati i förskolans verksamhet? Och hur agerar barnen i relation till det som händer i verksamheten? Det har Katarina Ribaeus forskat om.
Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.
Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.
Karin Engdahl har studerat förskolebarns möten i en pedagogisk utomhusmiljö. Hon konstaterar att såväl den sociala som den fysiska miljön på gården påverkar barnens möjligheter att vara delaktiga och utöva inflytande över den egna leken.
Musik behöver inte enbart vara en stötta för språk och motorik, utan har ett värde i sig själv. Det menar forskaren Ylva Holmberg, som studerat musikstunderna i förskolan.
Hur beskrivs kvalitet i examensarbetet på ingenjörsutbildningar i styrdokumenten, av lärare och i forskningslitteratur? Det har Ola Svärd undersökt i sin avhandling.
Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.
Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.