Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Maria Ferlin har undersökt hur biologisk mångfald beskrivs i läromedel för grundskolan och på vilket sätt som läromedelsförfattarna anknyter till elevernas vardag. Hennes slutsats är att lärare måste vara medvetna om vilka strategier läroböckerna använder och fundera på om de är relevanta för den aktuella elevgruppen.

Hamid Asghari har studerat yrkeslärares berättelser om deras möten med elever. Hans studie visar att lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen – och att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen.

Forskaren Petra Magnusson har studerat om det går att använda multimodal teoribildning i skolan för att undersöka elevernas meningsskapande.

Ingela Bursjöö har undersökt vad som krävs för att skapa goda förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor i skolan. ”Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor”, säger hon.

"Lugna, harmoniska konfliktfria relationer premieras medan de som innehåller konflikter av något slag anses problematiska och helst ska undvikas." Det säger Marianne Dahl, som har studerat fritidspedagogers arbete med barnens relationer sinsemellan.

Lars Fonseca konstaterar i sin avhandling att både lärare och elever upplever att det i grunden är fel att fusk förekommer i skolan. Normen att man inte bör fuska står dock i konflikt med andra normer som säger att andra viktigare mål kan uppnås om fusk tolereras.

Nelli Kalnaks forskning visar att språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Hon konstaterar att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Ann-Marie Eriksson har följt handledningen av en akademisk skrivuppgift inom området hållbar utveckling, för att ta reda på vilka utmaningar det innebär att ta sig in i ett nytt kunskapsfält genom att producera texter.    

Hur såg ungdomar på jämställdhet och könsroller åren 1880-1930? Sara Backman Prytz har studerat och analyserat vilka könsstereotyper som framträder i skoltidningar och studentskrivningar från högre läroverk och flickskolor under den aktuella tidsperioden.