Friskolorna har inte lyckats utmana de specialpedagogiska traditionerna i skolan, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. Det visar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling om friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd.

"Det förvånade mig att de vuxna runt de här barnen fokuserade på barnens svårigheter i så stor utsträckning. Vi behöver lyssna mer på barnen", säger Ann Nordberg, som forskar om tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Det krävs en tydlig organisation av tid och rum för att få till en fungerande kommunikation på distansutbildningar. Det konstaterar Giulia Messina Dahlberg som undersökt kommunikationen mellan studenter som läser en språkkurs för nybörjare på distans.

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Förtroende och kunskap om varandras verksamhet är avgörande för en fungerande samverkan mellan professionella från skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar Catharina Widmark i sin avhandling.

Läromedel i litteratur för gymnasiet anstränger sig för att få ämnet att framstå som hippt och fullt av "action". Men de läromedel jag granskat saknar ett kritiskt förhållningssätt till litteraturen, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Som student på dataprogrammet förväntas man ha ett passionerat dataintresse. Här finns en stark föreställning kring datanörden, visar Andreas Ottemo i sin avhandling om hur maskulinitet och teknik kommer till uttryck och kopplas samman i högre teknisk utbildning.

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Att bedöma kunskaper i naturvetenskap genom rollspelsövningar ställer höga krav på både lärare och elever. När eleverna tilldelas autentiska roller i klassrummet uppstår spänningar mellan skolans syfte och rollens syfte, visar Jens Anker-Hansen i sin avhandling.

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.