Hudfärg och socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för hur elever blir bemötta i skolan. Ras och etnicitet är ett undertryckt ämne som det inte talas om i skolan. Det menar Osa Lundberg, som undersökt hur sociala och kulturella skillnader uppstår i skolans praktik.

Karin Lager har forskat om hur kommunen, förskolan och fritidshemmen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Ett resultat är att uppdraget tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag.

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Idrottsskolor vill vara ett alternativ till föreningsidrotten och attrahera alla barn. Verksamheten bygger på lek men det finns även en viss form av tävling och en tyst ranking. Det visar Peter Carlman i sin avhandling om barns upplevelse av idrottsskolor.

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

Språket i naturvetenskapliga läromedel skiljer sig både från elevernas vardagliga språk och det språk som används i andra ämnen. Om eleverna inte möter de naturvetenskapliga begreppen på annat håll än i skolan kan ämnet vara svårt att ta till sig, konstaterar Judy Ribeck i sin avhandling.

Flerspråkiga barn med språkstörning utvecklas i samma takt som andra barn med språkstörning. Ofta testas flerspråkiga barn bara i ett av sina språk vilket leder till en överidentifikation av språkliga svårigheter. Men lägger man ihop bägge språken och ser till barnets fulla kompetens blir bilden en annan, visar Ketty Holmströms avhandling.

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Manualbaserade program mot psykisk ohälsa som används av barn i skolan är inte neutrala utan bygger på specifika praktiker, normer och värderingar. Det blir problematiskt eftersom de inte är anpassade till barns vardag i skolan, konstaterar Sofia Kvist Lindholm i sin avhandling.

Det ställs höga krav på läraren, framför allt genom komplexa elevsamtal, under elevers projektarbeten. Det visar Mikaela Åberg i sin avhandling om hur instruktioner ges och tas emot mellan lärare och elever i projektarbeten.

Skolor måste ha en bättre förståelse för temporära organisationer och se vad det finns för fördelar och nackdelar med att bygga tillfälliga grupper. Daniel Nordholm har studerat ett kommunövergripande samarbete om den nya läroplanen på den centrala kommunala nivån.