Signe Jernberg har forskat om en av de nya högskolornas framväxt. Ett överraskande resultat är att högskolan indirekt har påverkat de lokala politiska besluten snarare än att politiska beslut har styrt högskolan.

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Nyanlända elever i årskurs 9 gör färre fel i matematiken än elever som invandrat i tidiga skolår, visar Jöran Peterssons avhandling.

Elever styrs och styr sig själva till skolor utifrån den kontext de kommer ifrån. Det visar Martin Harling som forskat om skolans avreglering med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet.

Produktionen styr byggelevernas lärande i såväl skola som arbetsliv. Det gör att utbildningsmålen kan vara svåra att nå, konstaterar Magnus Fjellström som forskat om yrkeslärande.

Elever brister i sitt skrivande. Den bilden har präglat mediedebatten i årtionden, menar Martin Malmström som i sin avhandling visar att debattörerna har få belägg för en påstådd skrivkris.

Många polisanmälningar mot barn under 15 år görs av skolor. Anne-Lie Vainiks studie visar att rektorer har mycket olika syn på varför och när skolan ska göra en polisanmälan.

Det är svårt för lärare att nå djupare reflektioner när kompetensutveckling sker online. Det visar Eva-Lena Erixon som forskat om kompetensutvecklingens relation till policydokument och till lärares undervisning.

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.

Både elever och lärare är överens om att entreprenöriellt lärande rymmer det mesta som gör undervisningen både bra och rolig. Men EL gör det samtidigt svårare för lärare att mäta och bedöma elevernas kunskaper, visar Monika Diehl.

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Klasslärare i glesbygdsskolor får ofta hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. Gerd Petterssons forskning vittnar om brist på resurser, hot om skolnedläggning och långa avstånd till specialpedagog och rektor.