Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Barnens bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Trots politisk enighet är det svårt att i praktiken genomföra en skola för alla. Det konstaterar Inga-Lill Matson som forskat om en kommuns erfarenheter av ett beslut om en skola med total inkludering.

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

Olle Nordbergs forskning ger en mer positiv bild av gymnasieelevers läsning än vad den internationella kunskapsmätningen Pisa och litteraturdidaktisk läsforskning visar. Ungdomar läser gärna skönlitteratur – men inte så ofta, visar avhandlingen.

Elever med bra relation till läraren skolkar mindre oberoende av social bakgrund. Det är ett av resultaten i Olof Reichenbergs forskning om sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer och skolresultat.

Elever som uppmuntras att konstruera egna lösningar lär sig mer matematik. Det visar Jan Olsson i sin forskning om hur digital teknik kan användas i undervisningen.

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hallman som forskat om elevers erfarenheter av bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Forskare och lärare kopplar ofta elevernas intresse till gruppdynamik och relationer i klassrummet, men eleverna tycker att matematiken i sig är intressant. Det visar Rimma Nymans forskning om elevers intresse och engagemang.

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Karin Stenlunds forskning visar att elever som har lässvårigheter i årskurs 4 ofta har det även i slutet av högstadiet. Därför behövs fortsatt läsundervisning under hela mellanstadiet och högstadiet, säger hon.