Mycket är sig likt i läroböckerna i historia mellan år 1870 och år 2000. "Det överraskade mig att det är en så trög genre", säger Jörgen Gustafsson som forskat i ämnet.

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

När betyg och nationella prov infördes i årskurs 6 fick svårmätbart innehåll i undervisningen ge vika för mätbara kunskaper. Ola Strandler visar också att skolor i socioekonomiskt svagare områden påverkades mest av reformerna.

Robotar måste bli smartare för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men då uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras, menar forskaren Sofia Serholt.

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Hélio Adelino Manhics forskning visar att unga flyktingar i högre grad vårdas i psykiatrisk slutenvård och tvångsvård, i stället för öppenvård. Mest drabbade av psykisk ohälsa är unga flyktingar från Afrikas horn och Iran.

Både i Sverige och Frankrike kämpar lärarna med uppdraget att även fostra eleverna till goda medborgare. Hindren är främst hög arbetsbelastning och allt fler uppgifter som inte har med skolan att göra, menar Jannete Hentati som forskat om hur lärare i båda länderna upplever sin yrkesvardag.

En ständigt pågående jakt efter att både nå och upprätthålla social status, förhålla sig till kompisar samt stress kring skolprestationer. Strävan efter perfektion präglar ungas vardag, konstaterar Linda Hiltunen som forskat om hur gymnasieungdomar själva skattar sin psykiska hälsa.

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.