Historieundervisningen i estniska gymnasieskolor lyckas inte skapa ett möte mellan den historiasom eleverna själva bär med sig och den som rör de stora skeendena i landet. Det visar IgorPotapenko i sin avhandling Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i någraestniska ungdomars liv.

Lärare som undervisar i heterogena grupper måste anpassa undervisningen till att eleverna harolika kulturell bakgrund. Det konstaterar Jan Horck i sin avhandling Meeting diversities in maritimeeducation. A blend from World Maritime University.

Förskolans vardag styrs i stor utsträckning av stereotypa föreställningar om kön. Det visarAnette Hellmans avhandling Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet ochnormalitet på en förskola

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

Ungdomar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden måste förhålla sig till etnisk segregation, skolpolitik och pedagogiska rutiner som inte alltid tar hänsyn till deras förutsättningar.Det försvårar för dem att göra bra ifrån sig i skolan. Det konstaterar René León Rosales i sin avhandling Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola .

Startåldern för andraspråkinlärning är en viktig faktor för användningen av flerordsuttryck.Det visar Julia Prentice i sin avhandling På rak sak. Om idiomatiska, figurativa ochkonventionaliserade flerordsuttryck bland ungdomar i flerspråkiga miljöer .

Digitala medier ger nya förutsättningar för ungas språkinlärning. Det konstaterar Sylvi Vigmo som studerat den språkliga aktiviteten hos gymnasieelever som gör film på engelska. New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English,heter avhandlingen.

Undervisningen inom musik- och kulturskolan har inga nationella styrdokument, utan ansvaret för innehållet läggs i stället till stor del på lärarna och eleverna. Det konstaterar Kristina Holmberg i sinavhandling, Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad.

Hur ska skolan balansera mellan kulturell mångfald och nationell enighet? Den frågan diskuterades redan för 100 år sedan, skriver David Sjögren i sin avhandling "Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962".

Svenska folkhögskolor har historiskt sett legat långt framme, till exempel i fråga om undervisningsmetoder. I dag har marknadstänkandet gjort sitt intåg, vilket leder till nya dilemman som utmanar identiteten, visar Caroline Runesdotter i avhandlingen I otakt med tiden?, Folkhögskolorna i ett föränderligt fält.

Om man har svag koncentrationsförmåga är det svårare att minnas och förstå vad man läser i bullriga miljöer. Det visar Patrik Sörqvist i sin avhandling, The role of working memory capacity in auditory distraction.

Redan på 1500-talet talade bibliotekarier om allmänna bibliotek, om universalarkiv och vikten att stå objektiv inför urvalet. Det visar Bertil Janssons avhandling Bibliotekarien: om yrkets tidiga innehåll och utveckling.