Olika syn på könsroller bland förra sekelskiftets unga

Publicerad:2015-02-17

Skribent:Robert Gres

Förra sekelskiftets unga kvinnor hade en betydligt modernare syn på kvinnans roll i samhället jämfört med sina manliga jämnåriga som hellre beskrev kvinnor som behagfulla. Det visar Sara Backman Prytz i sin avhandling om vilka könsstereotyper som framträder i elevtexter för hundra år sedan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och historia och har alltid varit intresserad av ungdomars perspektiv i historien. Vad gäller utbildningshistoria har fokus oftast legat på läroplaner och lärarens roll men nästan aldrig på ungdomarna. Den här avhandlingen utgår från ungdomarnas syn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka könsstereotyper som finns i skoltidningar och studentskrivningar från högre läroverk och flickskolor, vilket motsvarar gymnasiet, under åren 1880-1930. Jag har studerat och analyserat innehållet i skoltidningar och skrivningar och tittat vilka könsstereotyper som framträder tydligast i texterna. Texterna i skoltidningarna består framför allt av dikter, noveller och liknande. I studentskrivningar har jag tittat på texter i ämnet svenska där eleverna fick skriva fritt under ett ämne.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dåtidens kvinnliga elever hade en mycket friare och modernare syn på jämställdhet och könsroller jämfört med sina manliga skolkamrater. Flickornas texter vittnar om stora framtidsplaner, några drömmer om nobelpris och jobb på högt uppsatta positioner. Flickorna problematiserar också rådande könsmönster och kvinnoroll. Pojkarnas texter var betydligt mer bakåtsträvande, här målas ofta kvinnor fram som behagfulla och underordnande. Pojkarnas texter var också problematiserande men utifrån att kvinnorörelsen ”gått för långt” och utgjorde ett hot mot kärnfamiljen och därmed hela samhället.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns så många likheter med dagens debatt om jämställdhet mellan könen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av ungdomars perspektiv på utbildnings- och genushistoria. Jag hoppas att det kan vara både kul och intressant läsning för en bred grupp. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med