Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Elever i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters gymnasieval jämfört med hög- och lågpresterande elever. Det visar Erik Rosenqvist som undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelever påverkar varandras utbildningsval.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en ganska bred utbildningsbakgrund med studier inom samhällsplanering, nationalekonomi och så småningom, via arbeten som konsult och på departement, började jag forska inom sociologi. Jag har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor och de sociala relationer som uppstår där, inte minst för att det är något man själv lätt kan relatera till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en kvantitativ studie i fyra delar som övergripande handlar om hur elever i årskurs 9 påverkas av sina skolkamrater i valet av gymnasieutbildning. Avhandlingen bygger på registerdata över samtliga elever i klass 9 mellan åren 1998 till 2010.

– Den första delstudien undersöker ”den uppmuntrande effekten” som baseras på antagandet att ju fler elever i samma klass som söker en viss gymnasieutbildning desto mer troligt är det att ytterligare en elev söker samma utbildning. Jag har också tittat på ”den avskräckande effekten”, utifrån antagandet att om många elever är högpresterande tenderar klasskompisar med medelbetyg att värdera sina betyg lägre jämfört med om de hade gått i en klass där de flesta har medelbetyg.

– I delstudie två undersöks sannolikheten att på grund av grupptryck välja fel utbildning om många elever i samma klass väljer naturvetenskapliga programmet. I den tredje studien har jag tittat på hur tjejer respektive killar påverkas att välja könstypiska eller könsatypiska utbildningar. Den fjärde delstudien handlar om hur effekten av antagningsreformen till gymnasiet i Stockholm år 2000 (som innebar att gymnasieskolan blev mer betygssegregerad) påverkar sannolikheten att söka prestigehögskola eller andra högskoleutbildningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever. Det här beror sannolikt på att framtiden för elever som befinner sig på medelnivå inte är lika förutbestämd, för deras del är betygen inte lika tongivande i livsvalen som de är för de andra elevgrupperna. Den avskräckande effekten är också starkare för medelbetygseleverna.

– Det finns ett svagt samband mellan hur många elever i samma klass som väljer NA-programmet och sannolikheten för avhopp. Även om sambandet är svagt finns det alltså en risk att elever väljer fel linje på grund av grupptryck. För den enskilda eleven får det här konsekvenser i form av förlängd utbildningstid eller i värsta fall att man inte kommer tillbaka till skolan över huvud taget.

– Resultaten av delstudie tre visar att elever präglas mycket av de normer och värden som råder i skolan och att det också påverkar gymnasievalen. Här framgår att tjejer är mer benägna än killar att hoppa av en könsatypisk utbildning.

– Delstudie fyra om effekten av antagningsreformen visar att sannolikheten att söka en prestigefull högskoleutbildning ökade bland högpresterande elever. Däremot syns inga negativa effekter av att vara lågpresterande.

Vad överraskade dig?

– Främst det sistnämnda resultatet – att antagningsreformen faktiskt inte påverkat andelen lågpresterande elever som söker högskola. Jag hade väntat mig en negativ effekt här. Intressant är också att den avskräckande effekten på medelpresterande elever. Det pratas inte så mycket om avskräckande effekt men mina resultat visar tydligt att elever värderar sina betyg i relation till kamraternas betyg.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt studie- och yrkesvägledare som kan uppmuntra och stötta elever i deras utbildningsval. Men också övrig skolpersonal, föräldrar samt politiker och tjänstemän inom utbildning.

Susanne Sawander