Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läroböcker utmärks av ett nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar görs alltid utifrån samtida landsgränser. Det konstaterar Lina Spjut i sin avhandling om läroböckers roll i utbildning och fostran.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Eftersom jag är lärare i grunden och har arbetat över tio år i skolan har läromedel alltid intresserat mig. Att intresset landade på nationsskapande, nationell identitet och svenskt och finskt beror på att jag ofta förvånats över läroböckernas bristande kunskap om de nationella minoriteterna, om Sveriges och Finlands gemensamma historia men också om nationalismen som en 1800-talskonstruktion.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läroböckers roll i utbildning och fostran. Jag har granskat 276 svenska och finlandssvenska läroböcker i historia, samhällskunskap och geografi från mitten av 1800-talet fram till i dag. Fokus är hur läroböcker beskriver den gemensamma och sammanlänkande svenska och finländska historien och vad som anses vara svenskt och finskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läroböcker har en tydlig roll i skapandet av föreställda gemenskaper som nationalitet. Genom läroböckerna utbildar och bildar skolan gemenskaper – och utanförskap. Det visas på olika sätt, exempelvis genom att samma förflutna beskrivs på olika sätt i olika länder, även om den språkligt-etniska bakgrunden är densamma.

– Svenska läroböcker förmedlar genomgående en historia utifrån samtida gränserna. Historiebeskrivningen avgörs alltså inte av de landsgränserna som rådde vid den historiska händelsen som läroboken redogör för. Finland blir av denna orsak relativt frånvarande i den svenska historien.

– I geografiläroböcker från både Sverige och Finlands presenteras Norden presenteras en helhet. Men i de svenska böckerna lyfts ofta den skandinaviska språkgemenskapen som villkor för den nordiska samhörigheten. Det finska språket pekas därmed ut som ett undantag från Norden. Det är inte bara vad som sägs, utan även hur det sägs som påverkar en individs eller en grupps känsla av inkludering. I beskrivning av den finska arbetskraftsinvandringen i Sverige belyser läroböckerna sällan de positiva effekter på arbetsmarknaden som detta hade.

– Mina resultat visar att utfasningen av begreppet ”ras” sker successivt under 1950- och 1960-talen, vilket är något senare än tidigare forskning visat. Rasbegreppet försvinner men biologiskt baserade stereotyper stannar ändå kvar i läroböcker. Vissa finns faktiskt i dagsaktuella läroböcker, exempelvis stereotypen om den ”tystlåtne finska mannen.”

– Över tid förändras läroböckerna. Här syns tre tydliga faser, åren 1910-1920, 1950-1960, samt slutet av 1990-2000. Den tydligaste är demokratiserings­processen under 1950-60-talen. Under den sista förändringen åren 1990-2000 lyfts de nationella minoriteterna in i läroböckerna, lite i taget men i ökande grad. Här finns fortfarande mer att göra, framför allt genom att låta minoriteterna själva berätta sin historia.

Vad överraskade dig?

– Att lärobokstexter har så tung historisk påverkan. Genom att granska drygt 270 läroböcker, utgivna under 150 års tid, blir det tydligt vilka delar av historien som reproduceras men också vilka moraliska värden och berättelser som är tänkta att fostra elever till framtida goda medborgare.

– Jag överraskades också av att genren läroböcker är så internationell. De är sig väldigt lika världen över, samtidigt har varje lands läroböcker ett extremt nationellt kodat budskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla, men främst läromedelsförfattare, skolledning, lärarutbildning, lärare, föräldrar, elever. Läromedel är ett fantastiskt pedagogiskt hjälpmedel för alla som önskar lära ut något. Men alla användare behöver veta och förstå att ­urval och prioriteringar måste göras för att de ska få plats i ett läromedel. Därför måste vi också lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder.

Susanne Sawander