När rektorer tar beslut gäller manliga strategier

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var verksam som lärare på skolledarhögskolan. Det fanns ingen forskning och ingen kurslitteratur om rektorernas roll när det gäller jämställdhetsfrågor i skolan, så jag ville bidra med något.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag gör en analys där könsdiskurserna står i fokus. Det som intresserar mig är när kön får betydelse för hur rektorer ser på sig själva och för hur de agerar i sin ledarroll. Jag ville ta reda på vilka könsdiskurser rektorer tar hjälp av i olika situationer och hur dessa formar valet av vilken sorts rektor de vill vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den motstridiga utvecklingen. Förhållandet mellan kvinnliga och manliga skolledare har utvecklats, de kvinnliga positionerna har stärkts. Det som har förknippats med kvinnligt ledarskap har ökat i värde. Ändå är det fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män. Femininiteten är alltid underordnad maskuliniteten i ledarskapspraktiker. När rektorer hamnar i skarpa lägen är det maskuliniteten som gäller. Och det är väldigt centralt, särskilt när det gäller beslutsfattande.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att uppdelningen syntes så väl, att särarten kom fram så tydligt i materialet, att manligt och kvinnligt beskrivs så olika.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tycker att särskilt rektorer ska läsa min avhandling. De har varit bortglömda när det gäller betydelsen för jämställdheten i skolan. Jag tror att de kan känna igen sig, få syn på sig själva och vilka val de gör. Jag önskar mig att de ska reflektera över vilka könsföreställningar de har i huvudet så att de inte bara åker med på det könsstereotypa tåget.