Skolidrott varje dag ger pojkar bättre betyg

Publicerad:2017-01-30

Uppdaterad:2017-02-07

Skribent:Robert Gres

En idrottslektion om dagen ger bättre betyg och stärker fysiken. Både flickor och pojkar är vinnare med mer idrott i skolan, visar Jesper Fritz i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är läkare och arbetar som ortoped i Malmö men har en bakgrund som idrottare på elitnivå. Jag blev genast intresserad när jag fick möjlighet att delta i det här forskningsprojektet om skolidrott.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur utökad skolidrott, från 60 minuter till 200 minuter i veckan, påverkar elevernas skelett, muskelmassa, risk för frakturer samt skolbetyg. Min studie är en uppföljningsstudie av Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 och är ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. – Eleverna i interventionsskolan har haft idrott 200 minuter i veckan, motsvarande en lektion om dagen. De har sedan jämförts med en kontrollgrupp med elever från flera skolor med liknande socioekonomisk och demografisk struktur. – Elever som gick ut interventionsskolan årskurs 9 mellan 2007-2012 har haft extra idrott under hela sin skolgång. Deras slutbetyg har jämförts med alla elever som slutade årskurs 9 mellan 2003-2012 i hela Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkar med skolidrott varje dag presterar bättre i skolan. Deras genomsnittsbetyg ökade med drygt 13 poäng enligt det gamla betygssystemet, vilket motsvarar bättre betyg i tre ämnen enligt dagens system. Gymnasiebehörigheten bland pojkarna i interventionsskolan ökade med hela sju procentenheter, vilket är en enorm förbättring. Andra insatser i syfte att öka just gymnasiebehörigheten visar sällan på mer än en halv, en procentenhets ökning. Att fler idrottstimmar ger pojkar bättre betyg är en slutsats vi kan dra eftersom kontrollgruppen är så stor samt både socioekonomiskt och demografiskt lik interventionsgruppen. – Flickornas betyg visade ingen skillnad, vilket kan bero på att de redan från början låg på en hög nivå, deras utvecklingspotential var helt enkelt inte lika stor. – Vad gäller fysiken mätte både flickor och pojkar med daglig idrott en större muskelstyrka samt en minskad frakturrisk jämfört med kontrollgruppen. Effekten är starkare bland flickorna än bland pojkarna. Flickorna på interventionsskolan hade förbättrad utveckling av skelettet i form av ökad benmassa och förändrad benstruktur jämfört med kontrollgruppen, vilket i sin tur även det minskar risken för fraktur med upp till 25 procent. Intressant är att den effekten ser ut att hålla i sig även efter puberteten.

Vad överraskade dig?

– Att den positiva effekten på pojkarnas betyg var så stor. Mer skolidrott sopar banan med andra insatser som syftar till att öka gymnasiebehörigheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolpolitiker i första ledet. Nu har vi starkt vetenskapligt stöd för daglig idrott i grundskolan, en insats som dessutom är mycket kostnadseffektiv. Att vår idrottsminister då säger nej till utökad skolidrott är jättetråkigt. Men också märkligt eftersom staten gav forskningen i uppdrag att undersöka effekten av fler idrottstimmar. – Det är konstigt att man från politiskt håll inte tar till sig forskningsresultaten som man betalar för och ser möjligheterna. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med