Medborgarfostran i fokus

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av frågor om skolans roll i ett demokratiskt samhälle och av politisk filosofi i allmänhet. En central diskussion inom politisk filosofi handlar om möjligheten attlegitimera gemensamma normer och lagar i ett samhälle där människor är oeniga om vad som är sant, riktigt och värdefullt. Jag menar att denna diskussion har stor betydelse för skolans del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens fokus är just spänningsförhållandet mellan mångfald och gemenskap som detkommer till uttryck i en skolkontext och hur man kan finna en balans mellan dessa värden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I korthet argumenterar jag för att demokratin följer av en norm om ömsesidighet vilken uppställergränser för mångfalden och bland annat underbygger en obligatorisk medborgarfostran för alla barnoch ungdomar i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt måste skolans medborgarfostran undvika attta ställning i fråga om vad som är det goda livet, eller den sanna tron, och begränsas till ett innehållsom kan legitimeras utifrån demokratins behov av välinformerade, kritiskt tänkande medborgare.Det är således inte legitimt att exempelvis fostra alla barn till att bli kristna, eller för den delenateister. Denna gränsdragning är i praktiken ofta svår att göra, vilket jag visar i en diskussion avmedborgarfostrans innehåll. Kan man undervisa opartiskt om religion, vilket utrymme bör ges föralternativa teorier om livets uppkomst och utveckling, och hur kan idealet om kritiskt tänkandegöras förenligt med traditionalistiska livsåskådningar? För att bara nämna några problematiskasituationer.Jag diskuterar också barns rätt att utveckla självständiga ställningstaganden i relation till föräldrarsintresse av att utöva inflytande över sina barns trosföreställningar och värderingar. Slutligenutvärderar jag argument för och emot föräldrars och barns rätt att välja skola utifrån det somtidigare sagts om avvägningen mellan mångfald och gemenskap.

Vad överraskade dig?

– Mest överraskande var nog att jag kom till en skeptisk slutsats i fråga om rätten att välja skola. Jaghade på förhand trott att argumenten för denna rätt skulle vara starkare och argumenten mot densvagare än vad som visade sig vara fallet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare i olika ämnen och verksamma pedagoger som intresserar sig för skolansmedborgarfostran, skolpolitiker och den bildade allmänheten.