Manlighet viktigare än betyg i byggutbildningen

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Genom min bakgrund som elektriker, yrkeslärare och lärarutbildare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt ett antal elever på byggprogrammets husbyggnads- och måleriinriktning i skolan samt på deras arbetsplatsförlagda utbildning. Avhandlingen handlar i stort om vad eleverna har möjlighet att lära sig i skolan och på arbetsplatserna och hur eleverna formas mot byggyrket.

Vad är de viktigaste slutsatser?

– Ett är att byggbranschens lärlingssystem och dess villkor är styrande för gymnasieutbildningen. Gymnasiet ses som en integrerad del i lärlingsutbildningen och branschen kräver specifika kurssammansättningar för att eleverna ska bli anställningsbara. Det medför att gymnasieutbildningen kan bli väldigt smal, vilket strider mot intentionen om en bred gymnasieutbildning med stora valmöjligheter. Vad som tydligt framkom var också betygens låga status. Utbildningen kräver enbart godkänt i byggämnena samt tre av kärnämnena. På praktikarbetsplatserna fick eleverna veta att de aldrig skulle behöva visa betyg, förmågan att arbeta var det som räknades. Det här påverkar förstås eleverna och deras studieresultat. De historiska yrkestraditionerna värderas däremot högt. Eleverna formas till byggbranschens villkor med lagarbete, lojalitet och en tydlig manlighetsnorm. Som en lärare uttryckte det: byggnadsarbetare är de kraftiga killarna, de tuffa killarna.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade dig?

– Ja, att eleverna inte fick använda ritningar när de byggde saker i skolan. Eleverna byggde ett helt hus utan att använda ritningar, de instruerades enbart muntligt av läraren. Detta trots att eleverna själva hade begärt att få ta del av ritningarna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Byggbranschen, lärare, lärarutbildare och de som utformar yrkesutbildningen.