Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter av våld, övergrepp eller känslomässig försummelse relaterar till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborg som forskat om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som psykolog har jag sett att en stor andel av de ungdomar som lider av psykisk ohälsa har erfarenheter av någon form av utsatthet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur utsatthet i barndomen, som övergrepp, våld och känslomässig försummelse, påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren. Jag har fokuserat på tre områden: psykisk ohälsa, skolfrånvaro och relationer i skolan, samt droger och alkohol. Min avhandling ingår i ett större projekt där vi genom registerdata och klassrumsundersökningar följt 2000 elever från årskurs 6-7 till andra året i gymnasiet. Eleverna har varje år genom självskattningsformulär svarat på frågor som handlar om de tre ovanstående områdena.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att cirka 25 procent av hela gruppen rapporterar någon form av utsatthet. Det är med andra ord vanligt att barn och unga har erfarenheter i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse. Tio procent rapporterar två eller flera former av utsatthet. Siffrorna stämmer väl med internationella studier från jämförbara västländer. Det är inte särskilt förvånande att ju mer utsatt man varit, desto mer psykisk ohälsa. Intressant är dock att det här sambandet är extra starkt bland tjejer.

– Resultaten visar också att känslomässig försummelse, det vill säga frånvaro av värme och uppmärksamhet från sina närmaste, har stor påverkan på ångestdepression och psykosomatiska symtom som ont i magen, yrsel och liknande. Man kan lätt förstå att det påverkar skolresultaten om man ständig och jämt går omkring med de här symtomen. Av de elever som inte har någon skolfrånvaro rapporterar sex procent att de bevittnat våld i hemmet. I gruppen elever med hög frånvaro uppger 27 procent ha dessa erfarenheter.

– Vad gäller användning av alkohol och droger visar resultaten relativt små skillnader mellan utsatta ungdomar och andra unga. Det som framförallt skiljer grupperna åt är vad som händer när de dricker eller använder droger. De utsatta ungdomarna, framför allt de med flera former av utsatthet råkar i betydligt högre grad ut för problem, såsom bråk, brott eller förstörda relationer.

Vad överraskade dig?

– Att känslomässig försummelse har så stor påverkan på ungas psykiska hälsa. Frånvaro av uppmärksamhet, värme och intresse förbises ofta som en riskfaktor när det talas om psykisk ohälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som möter barn och unga bör ha kunskap om vilken roll utsatthet kan spela och hur det kan förstås. Som psykolog vill jag lyfta fram lärarkåren – det finns väldigt många därute som, kanske utan att veta om det, spelat och spelar en avgörande roll för de här utsatta eleverna.

Susanne Sawander