Målstyrning ökade egna inflytandet

Publicerad:2011-10-20

Uppdaterad:2012-03-27

Skribent:Robert Gres

När regelstyrningen av rektors arbete ersattes av målstyrning ledde det bland annat till att arbetsbelastningen ökade. Men samtidigt ökade det egna handlingsutrymmet. Det är några av resultaten i Erik Lindbergs avhandling Effects of management by objectives: studies of Swedish upper secondary schools and the Influence of role stress and self-efficacy on school leaders.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– På slutet av 90-talet arbetade jag som lärare med implementeringen av målstyrningen i gymnasieskolan vilket så småningom utmynnande i en licentiatuppsats. När jag sedan fick möjlighet doktorera ville jag gå vidare i min forskning och studera effekterna av målstyrningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på en enkät som skickades ut till skolledare i samtliga gymnasieskolor.De besvarade frågor om vilket handlingsutrymme de har, om det finns konflikter mellan olika roller i jobbet och om det finns otydligheter i uppdraget. Förhållandet mellan de olika faktorerna styr vilka möjligheter en skolledare har för att göra ett så bra jobb med avseende på elevernas studieresultat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rektorsrollen förändrandes när vi gick från resultatstyrning till målstyrning. Tidigare hade rektor ett tydligt uppdrag att förhålla sig till, med målstyrningen ökade tvetydigheterna i uppdraget men också det personliga handlingsutrymmet. Skämtsamt kan man säga att rektorn inte längre har pärmsnurran att hålla sig till där alla regler finns formulerade. Men målstyrningen är ett tveeggat svärd. Konflikterna mellan arbetets olika roller minskar och möjligheten att finna lösningar ökar men till priset av ett ökat antal arbetstimmar. Det är välbelagt att en alltför hög arbetsbelastning inverkar negativt på hur väl man klarar av att utföra sitt jobb. Eftersom det finns en så tydlig koppling mellan en bra skolledare och framgångsrika skolor är det viktigt att skapa förutsättningar för rektor att göra ett bra jobb. Rollen som skolledare behöver därför designas så att det uppstår en god balans mellan olika påverkansfaktorer.

Vad överraskade dig?

– Kanske att designen av rollen var så viktig för hur väl en skolledare kan utföra sitt jobb.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eftersom kommuner har utrymme att designa rektorers roll kan skol- och förvaltningschefer samt ansvariga politiker få underlag i min forskning för att designa rollen så bra som möjligt.