Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Magisk realism i barnlitteratur kan underlätta unga läsares kunskap och förståelse för mänskliga rättigheter och främja miljömedvetenhet, visar Aliona Yarovas avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av magisk realism i barnlitteratur när jag skrev min masteruppsats vid University of Cambridge i Storbritannien. Jag utforskade då vilken roll magisk realism spelar i barnlitteratur som innehåller framställningar om förintelsen och andra världskriget. I mitt doktorandprojekt bestämde jag mig för att utvidga min forskning och undersöka hur den litteraturen kan underlätta förståelsen av globala frågor som mänskliga rättigheter och miljöfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att utforska hur magisk realism i barnlitteratur bidrar till Global Citizenship Education (GCE). I min studie hävdar jag att magisk realism i barnlitteratur kan underlätta unga läsares kunskap och förståelse för mänskliga rättigheter och främja miljömedvetenhet på ett icke-didaktiskt sätt genom att representera globala frågor ur posthumana perspektiv. Det sistnämnda är alltså när ett djur eller något annat icke-mänskligt är den som framför berättelsen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag tror att min forskning är särskilt aktuell i detta århundrade där det har skett en omvandling av utbildning globalt, och en omvärdering av både elevers och lärares roller. Förändringen, att gå från lärarcentrerad undervisning till elevcentrerad undervisning där läraren är facilitator, har påverkat alla ämnesområden. Dessa trender syns i mitt teoretiska utforskande av hur barnlitteratur kan vara ett kraftfullt icke-didaktiskt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

– Min forskning har visat det pedagogiska värdet av magisk realism i barnlitteratur för utbildning om GCE. Exemplen kommer från fyra fallstudieromaner, The Midnight Zoo, The Book Thief, Eva och A Monster Calls. Berättarteknikerna som bygger på magisk realism uppmuntrar läsarna att bli aktiva i läsprocessen.

– Mina fallstudier, kopplade till icke-didaktisk pedagogik i undervisningen i globala frågor och utbildning i GCE, visar det pedagogiska värdet av: magisk realism, posthumant berättande och posthumana perspektiv i utbildning, samt av öppna berättelser.

Vad överraskade dig?

– Jag blev förvånad över att det visade sig att de flesta av texterna som ingår i min studie ingår som en del av en engelsk läroplan i International English School (IES) i Stockholm. Det öppnar möjlighet för ytterligare forskning för att utforska lärarens roll som facilitator i undervisningen om miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Vem har nytta av resultaten?

– Klassrumsstudier, med romanerna från min studie eller liknande romaner, skulle kunna bidra till förståelsen av hur lärare kan stödja elever genom att tillhandahålla tankeväckande uppgifter. Mina resultat kan användas för att utveckla övningar som underlättar läsarengagemang i texter, till exempel reflektioner över texters olika möjliga slut – realistiska slut, eller slut innehållande magisk realism. Det kan också vara att vända tillbaka de inverterade kategorierna som är typiska i magisk realism, eller att berätta texter från flera fiktiva karaktärers perspektiv såsom mänskliga/icke-mänskliga perspektiv. Detta kan ge en grund för att utveckla läsarnas kritiska tänkande och viktiga läsförmågor.

Susanne Rydell

Foto: Roman Datso