Machosnack på fordonsprogrammet påverkar lärandet

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? Katarina Kärnebro har gjort samtalsanalyser och sett att språket är skämtsamt och utmanande och begränsar eleverna på lektionerna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i svenska och engelska på fordonsprogrammet reagerade jag på språket. En manlig jargong med mycket sexistiska skämt och homofobiska tilltal, allt i en skämtsam ton som gjorde det svårt att hantera det som lärare. Det påverkade arbetsklimatet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se vad språkbruket fyllde för funktion, hur eleverna uppfattade det och hur skolarbetet påverkades. Jag har gjort klassrumsobservationer i fyra klasser, intervjuat och spelat in samtal. Jag gjorde samtalsanalyser och tittade bland annat på vem som tar ordet, hur man behåller det och vilka samtalsämnen som har status.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inte oväntat visade det sig att samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt. Den skämtsamma tonen fungerar som ett skyddsnät. Eleverna beskriver det som grovt, respektlöst och rakt språk. Normer och värderingar förhandlas ständigt fram och manifesteras hos eleverna via deras samtal. Pojkarna iscensatte sin manlighet och pratade om ämnen som betraktades som maskulina, exempelvis berättelser om när de varit tuffa, uppkäftiga mot läraren eller kanske kört ifrån polisen. Flickorna såg jargongen som ett sätt att visa sig självständiga och djärva. Eleverna undvek att visa sig studieintresserade, det sågs som feminint, ”något bögigt”. En klick elever var tongivande och deras kommentarer fick de andra eleverna att tystna. Det var bara vissa åsikter som fick komma fram och detta blir ju en krock med skolans värdegrund, att elever ska få chans och våga inta andra perspektiv och åsikter.

Vad överraskade dig?

– När jag själv var lärare kunde jag uppleva det som att eleverna inte lyssnade på mig men nu insåg jag att de faktiskt hänger med. De lyssnar väldigt aktivt, deras samtal spinner vidare på vad läraren säger och de lyssnar också noga på varandra, för att kamma hem skämt. De är engagerade, och kreativa och observanta. Något annat jag tyckte var spännande var att flickorna upplevde språkpraktiken som mycket friare än det de tidigare varit omgivna av. Nu fick de ta plats, skämta och slippa vara måttfulla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skriver för andra lärare. Jag har velat göra en praktiknära studie för att visa vad som verkligen händer i klassrummet. Jag har velat visa läraryrkets komplexitet. Det är så lätt att vi pratar om problemelever men det finns ju alltid ett socialt sammanhang som påverkar. Jag belyser hur alla är delaktiga i vad som händer i samtalen.

Hanna Nolin