Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar stor roll för att barn till migranter ska ta sig in och lyckas på arbetsmarknaden. Pinar Aslans forskning synliggör vad som påverkar barn till migranter att kunna uppfylla sina ambitioner inom utbildning och arbete.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av frågor som handlar om inkludering och exkludering, och särskilt i relation till gruppen barn till migranter. Tidigare forskning i ämnet fokuserar främst på de negativa aspekterna. Exempelvis att arbetslösheten bland barn till migranter är högre jämfört med individer med svenskfödda föräldrar. Jag ville vända på steken och undersöka vilka faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden, vilket majoriteten gör. Svaren kan ge oss fler verktyg för att integrera barn till migranter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på intervjuer med 21 personer mellan 25-35 år som är födda i Sverige, med föräldrar från icke-västerländska länder, majoriteten från Mellanöstern, och som deltar arbetsmarknaden. De flesta intervjuade är uppväxta i så kallade segregerade områden, det vill säga områden som t ex präglas av lägre skolprestation bland elever och högre arbetslöshet. Majoriteten av de intervjuade har en universitetsutbildning och är anställda inom yrken som motsvarar deras utbildning.

– Min övergripande fråga är vad och vem som påverkat dem så att de lyckas uppfylla sina ambitioner och komma in på arbetsmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att familjen, föräldrar och syskon, är mycket viktiga för att forma positiva ambitioner. Framför allt påverkar föräldrarnas tuffa erfarenheter och uppoffringar barnens vilja att lyckas. Många uttrycker den egna karriären som ett slags revansch, en kompensation för föräldrarnas uppoffringar vid migrationen.

– En central faktor är den kollektivistiska synen som präglar många av familjerna. Den här synen innebär att barnens prestationer är en angelägenhet och källa till status för hela familjen och det i sig skapar en drivkraft. Resultatet synliggör en positiv och inkluderande aspekt av familjekollektivism som det sällan talas om.

– Migrantbarnens etablering på arbetsmarknaden betyder också att de slussas in i en annan social grupp än föräldrarna, varav många är lågutbildade. Men intervjupersonerna berättar att föräldrarna förstod att om barnen ska lyckas måste de leva på ett annat sätt än vad föräldrarna gjort. Detta innebar t ex ett annat levnadssätt vad gäller genus, familj och arbete.

– Barnen vittnade också att det under deras uppväxt funnits ett stabilt stödsystem utanför familjen. Offentliga tjänstemän, som lärare, men även arbetsförmedlare och socialarbetare har spelat en avgörande roll i formandet av deras yrkesambitioner. Samtliga nämner just lärare som otroligt viktiga förmedlare av kunskap om utbildning och arbete. En av intervjupersonerna berättar att han i samtal med studie- och yrkesvägledare blivit avrådd att satsa på en juridikutbildning. Läraren däremot uppmuntrade, ”det är klart att du kan!” I dag jobbar intervjupersonen som jurist.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att offentliga personer, och då i synnerhet lärare var så centrala för individernas ambitioner och val av utbildning och karriärväg. Jag trodde att exempelvis vänner skulle ha en mer framträdande betydelse. Det här visar på hur viktigt det är att det finns personal i skola och övriga samhället som kan stötta och guida den här gruppen elever. Många av dem har föräldrar som inte förmår att orientera sig i det många gånger snåriga utbildningssystemet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämnet berör en bred social och politisk fråga, därför tror jag att många samhällsaktörer kan ha nytta av resultaten. Den rådande debatten handlar ofta om de negativa orsakerna till varför migrantbarn i högre grad står utanför arbetsmarknaden. Det behövs mer kunskap som belyser de positiva faktorerna till att migrantbarn lyckas och det bidrar min forskning med.

Susanne Sawander