Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Tid för både förberedelser och efterarbete lägger grunden till ett bra utvecklingssamtal. Det visar Britt-Marie Baders avhandling om lärares ledarskap i utvecklingssamtalet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som lärare i grundskolan under 90-talen då frågor kring elevinflytande fick större fokus. Det avspeglade sig även på utvecklingssamtalen som blev alltmer elevstyrda. Frågorna fångade mitt intresse och ledde mig så småningom vidare in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att synliggöra vilken betydelse grundskollärares ledarskap har i utvecklingssamtalet, hur ledarskapet både formar samtalet och formas i detsamma, samt mötet och hur eleverna själva upplever samtalet. Avhandlingen bygger dels på observationer av utvecklingssamtal, dels på intervjuer med lärare och elever vid tre olika grundskolor. Samtliga skolor hade deltagit i ett utvecklingsarbete kring just utvecklingssamtal. Studien är teoretiskt grundad i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv som utgår från synen att människors erfarenheter, upplevelser och agerande är sammanflätade.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att utvecklingssamtalet är nära länkat och sammanvävt med lärarens undervisning, förberedelser och efterarbete. Hur mycket tid som ägnats åt just för- och efterarbete har stor påverkan på hur utvecklingssamtalet blir. Lärarna i studien vittnar om problem att hinna med detta i den utsträckning de önskar.

– Resultaten visar vidare att lärarna har svårt sätta ord på sitt ledarskap, vad de faktiskt gör som skapar mening under samtalet. I avhandlingen diskuterar jag om detta är en form av tyst kunskap som lärare saknar begrepp för. Ett av avhandlingens bidrag är de livsvärldsfenomenologiska begreppen – hållning, som-seende och pedagogisk takt – som jag lyfter fram som centrala för att förklara lärares ledarskap i ett bra utvecklingssamtal. Eleverna betonar vikten av lärarens kroppsspråk under utvecklingssamtalet. De pekar på att läraren inte bara med ord, utan också med kroppsspråket visar om de lyssnar och tar in det eleven säger och vill få fram. Det här är intressant då lärarna inte alls belyser det egna kroppsspråket utan enbart understryker vikten av att välja rätt ord som medel för att skapa en trygg miljö och få eleven att våga prata och leda utvecklingssamtalet.

– Sammantaget visar avhandlingen att lärares ledarskap i utvecklingssamtal formas kännetecknas av lyhördhet, följsamhet, närvaro, uppmärksamhet, lekfullhet och förmåga att improvisera.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärarna i studien inte reflekterade över betydelsen av det egna kroppsspråket för hur utvecklingssamtalet blir.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, men främst de som leder utvecklingssamtal. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till ökad förståelse och kunskap om lärares ledarskap och utvecklingssamtalen som ju är det enda samtal som är lagstadgat i skolan. Avhandlingen riktar sig även till rektorer, särskilt när det gäller att skapa goda förutsättningar för lärare att föra goda utvecklingssamtal. Vidare tror jag att beslutsfattare, såväl tjänstemän som politiker kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander