Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Konflikter med elever men även med handledare och kollegor sätter stor press på lärarstudenter och nyblivna lärare. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år både som lärare och specialpedagog, framför allt på högstadiet och gymnasiet. I båda rollerna, men framför allt som specialpedagog behöver man kunna hantera känslomässigt svåra situationer. Känslomässiga utmaningar finns ofta med i relation till elever i behov av särskilt stöd. Jag hittade och sökte till ett doktorandprojekt, som bygger vidare på forskning inom läkarutbildningen, som handlade om känslomässigt svåra situationer som lärarstudenter och nyblivna lärare möter och hur de hanterar dem.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem. Avhandlingen bygger på intervjuer och diskussioner i fokusgrupper med lärarstudenter. Med liknande frågeställning har jag också följt 25 lärarstudenter under deras sista år på utbildningen samt första år som lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att just få studenters och nyblivna lärares perspektiv på den här frågan ser jag som ett viktigt resultat. Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar är konflikter med elever, vårdnadshavare, kollegor, mentorer samt tidsbrist och stress. Men också den egna viljan och förhoppningen att ”göra gott” försätter studenter och nyblivna lärare svåra kval. För studenterna uppstår många av de här situationerna under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Flera beskriver en känsla av otillräcklighet då de inte vet vilken ambitionsnivå det ska lägga sig på. Den här gruppen vittnar även om konflikter med handledare och mentorer som känslomässigt svåra.

– Mest utmanande för nyblivna lärare är konflikter med elever och kollegor. Att bli kritiserad av elever i klassrummet upplevs som oerhört pressande. Konflikter med kollegor grundar sig ofta i att nyblivna lärare känner sig ifrågasatta av äldre kollegor, kring exempelvis betygssättning. För att hantera de här situationerna utvecklar studenter och nyblivna lärare olika strategier, vilka kan grupperas i tre olika övergripande teman: Det första är att ändra på sina egna föreställningar kring läraryrket, som att till exempel sänka sin ambitionsnivå, utifrån insikten om de känslomässiga hindren. En annan strategi är att anta ett förhållningssätt som sammanfaller med den aktuella skolans värdesystem, just för att minska risken för konflikter. Den tredje strategin går ut på att få till en förändring utifrån egna idéer och ideal. De här personerna kan ses som ”förändringsagenter” som, både under utbildningen och som nyblivna lärare, försöker hitta vägar som leder till förändring.

Vad överraskade dig?

– Att långdragna konflikter med kollegor tycks vara så vanligt förekommande bland de deltagande lärarstudenterna och nyblivna lärarna. Tidigare forskning visar visserligen att det finns en hel del problem kring kollegialitet i lärarkåren, men jag blev ändå förvånad över att så många av de nyblivna lärarna pekade på just detta. Glatt överraskad blev jag däremot av ”förändringsagenterna”, att våga ta den rollen visar på en agens och att dessa personer är en stor resurs i skolan.

Vem har nytta av resultaten?

– Såväl blivande som praktiserande lärare. Men också lärarutbildare, handledare och skolledare.

Susanne Sawander