Känslor triggar dynamiken i leken

Lek föds, drivs och förändras av en rad olika faktorer. I nyanlända barns lek är deras känslomässiga tillstånd det mest betydelsefulla, enligt en avhandling av Nadezda Lebedeva.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskollärare i flera olika länder, som Ryssland, Kina och Storbritannien, och har även forskat om lek och spel vuxna emellan. Dessutom tycker jag, utifrån min egen interkulturella bakgrund, att det är intressant hur nyanlända barn anpassar sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända barns lek i förskolan. Det är ett komplext projekt där jag haft en teoretisk ram som stöd och sedan genomfört forskningen i samverkan med barnen. En anledning till att jag gjorde den här studien var att jag ville utmana bilden av nyanlända barn. Inom forskningen presenteras de ofta som barn med dålig språkkunskap och med problem i skolan. Men de unga barnen är ett outforskat område, därför var det viktigt för mig att göra en studie som visar barn som aktörer, i sin egen rätt. Och lek är något barn är bra på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste handlar nog om hur vi kan se på de nyanlända barnens lek. Leken föds, drivs, och förändras av en rad olika faktorer och det som visade sig vara mest betydelsefullt var barnens känslomässiga tillstånd. Känslorna både triggade dynamiken i leken, förändrades i och med leken och var även det som hängde med efter att leken avslutats.

Vad överraskade dig?

– Ett intressant resultat knöt an till sociokulturella faktorer, som religiösa normer, vilket kan vara ett hinder för barns lek. Familjens värderingar kan ibland krocka med läroplanen vilket försätter barnet i en svår position. Ett exempel var att vissa barn verkligen ville rita, samtidigt kunde de prata om att de inte fick rita för sina föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och andra inom utbildningsväsendet som kan ha nytta av ett bredare perspektiv på nyanlända barn. Sen kan den även vara intressant för en bredare publik, till exempel de som arbetar med digitalisering i den tidiga barndomen.

Annika Larsson Sjöberg