Introducera algebra tidigt

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i 27 år som matematik- och fysiklärare på gymnasiet. När jag läste en rapport om att tekniska högskolor ansåg att studenterna hade dåliga kunskaper i algebra, alltså matematik med bokstavssymboler, så började jag intressera mig för vad det kunde bero på. Det ledde så småningom till att jag började forska i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur gymnasieundervisningen i algebra fungerar och hur den kan förbättras. Jag har följt två årskullar under deras tre år på gymnasiets naturvetenskapliga program. Jag har dels tagit reda på vilka förkunskaper eleverna hade, dels vad de lärde sig under dessa tre år. Parallellt har jag också följt fyra lärare, där jag själv var en av dem, i deras undervisning. Studien tar också upp hur olika typer av tekniska hjälpmedel som exempelvis räknare och datorer används i undervisningen och hur de påverkar förståelsen för algebra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Främst vill jag peka på vikten av långsiktigt lärande när det gäller algebra. I dagens skola presenteras algebra och det mer abstrakta tänkandet i matematiken först i högstadiet. För många elever blir det en svår omställning att ta till sig detta nya sätt att räkna och tänka. Det är inte helt ovanligt att elever går genom gymnasiet utan att förstå poängen med algebra. Min studie visar att algebra bör introduceras betydligt tidigare i skolan, just för att långsiktigt öva upp det abstrakta tänkandet. Den slutsatsen stöds också av andra studier som visar att yngre barn har en betydligt större förmåga till abstrakt tänkande än vad vi kanske tror. En annan slutsats är att tekniska hjälpmedel har stor betydelse för förståelsen av algebra. Svårigheterna med algebra beror delvis på att många elever har bristfälliga kunskaper i matematik överlag, främst i aritmetik och taluppfattning. Slutligen visar min avhandling att lärarens roll i klassrummet har en stor betydelse för elevernas kunskaper. En aktiv lärare som leder lektionen är att föredra framför så kallad enskild räkning där risken är stor att elever får grunda kunskaper eller lär sig fel.

Vad överraskade dig?

– Att jag blev tvungen att revidera min egen uppfattning om så kallade hopplösa elever. Efter arbetet med min avhandling har jag insett att det faktiskt inte finns några hopplösa fall alla har möjlighet att lyckas. Här har naturligtvis läraren en nyckelroll och det handlar inte bara om själva lä

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare på alla nivåer i skolan kan ha nytta av mina resultat. Men också de som skriver kursplaner, särskilt med tanke på min slutsats om vikten av att introducera matematik med bokstäver tidigare i skolan.