Ideologi – inte forskning – styr synen på estetiskt utbildningsinnehåll

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I samma veva som jag påbörjade min forskarutbildning på musikhögskolan kom den nya gymnasiereformen GY11, vilken innebar att estetisk verksamhet försvann. Jag blev intresserad av hur det kom sig att synen på estetiska ämnen kan svänga i olika tider.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vilka underliggande principer som påverkar synen på estetiska ämnen. Jag har gjort läroplansanalyser och tittat på remissyttrande från kommuner, myndigheter, fackförbund och högskolor. Jag har jämfört med tidigare skolreformer med början på 1940-talet. På 40, 50 och 60-talet ville man att eleverna skulle bildas genom att lyssna på dem som traditionellt sågs som mästare inom musiken. Under mitten på 70-talet och fram till 80-talet är den nya kulturkritiken som ses som ett bildningsideal. På 90-talet handlade bildning främst om att kunna orientera sig i ett komplext kunskaps – och informationssamhälle. På 2010 talet får gymnasieskolan ett starkare förhållningssätt till arbetsmarknaden vilket gör det svårare att argumentera för Estetiskt utbildningsinnehåll eftersom det inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Musiken har tidigare i skolan varit en del av ett bildningsideal. Den avgörande skillnaden man ser från 1900-talets diskussioner kring skolreformer och den som leder fram till GY11 rör just bildningsidealet. Det har skett en förskjutning där bildning ”i sig” har försvagats, fokus ligger mer på nyttoaspekten, att man anpassar undervisningen mer efter arbetsmarknaden.

Vad överraskade dig?

– Att resonemangen i så hög grad inte är forskningsbaserat. Estetiskt innehåll definieras och organiseras avgörs till förvånansvärt stor del på förgivet tagna uppfattningar, egenintressen och administrativa ramar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är framförallt intressant för den musikpedagogiska forskningsvärlden, att se hur musikämnet har legitimerats under olika perioder. Men avhandlingen kan också vara intressant för de som är intresserade av utbildningssociologi och läroplansteorier.

Hanna Nolin