Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper
Högskoleprovet är tidspressat och dyslektiker gynnas av att få extra tid vid genomförandet av provet, visar Marcus Strömbäck Hjärnes forskning. Han konstaterar också att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av kunskap och har arbetat med frågor som rör kunskapsbedömning i skolan i ett decennium. Det öppnade sig en möjlighet att studera något som inte har uppmärksammats så mycket tidigare, varken i media eller inom forskningen, och det är rättvise- och likvärdighetsfrågor kopplade till högskoleprovet. Betyg diskuteras ofta på politisk nivå men högskoleprovet hamnar lite i skymundan trots att en tredjedel av studenterna antas med hjälp av provet. Jag tyckte att det var intressant att fokusera på ett relativt obeforskat område som ändå har stor påverkan på individen och samhället.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om rättvisa förutsättningar för antagningar med hjälp av högskoleprovet. Jag har utgått från att högskoleprovet har en ganska betydande språklig komponent och har tittat på vad man kan misstänka är relativt språksvaga grupper: studenter med dyslexi och studenter med invandrarbakgrund. Jag har undersökt om de grupperna har rättvisa förutsättningar att antas med högskoleprovet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– De mest intressanta resultaten i det här sammanhanget är att att dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på provet. Jag har dessutom testat hypotesen att den här extra tiden eventuellt skulle kunna innebära att dyslektiker får orättvisa fördelar av att få extra tid. Jag kan, med de metoder som jag har använt, inte dra den slutsatsen, vilket är ett viktigt resultat som stärker högskoleprovets giltighet.
– Om vi tittar på gruppen studenter med invandrarbakgrund, undersökte jag i en studie hur väl högskoleprovet förutsäger studieframgång i högskola. Jag misstänkte att studenter med invandrarbakgrund skulle missgynnas på provet på grund av den språkliga komponenten och att provet därför skulle underskatta den gruppens förmåga att klara högre studier. Det var min hypotes, men den visade sig vara falsk och att det var precis tvärtom. I jämförelse med alla studenter som antas med högskoleprovet så överskattar provet förmågan att klara högre utbildning för gruppen studenter med invandrarbakgrund. De har som grupp ett lägre resultat än andra studenter på högskoleprovet. Min hypotes var att det beror på att högskoleprovet förutsätter hög nivå i svenska. Men det visade sig att studenter med invandrarbakgrund generellt har svårare att klara högre utbildning även i de fall de har samma resultat på högskoleprovet som studenter utan invandrarbakgrund. Vi har ingen förklaring för varför högskoleprovet på ett orättvist sätt skulle gynna den här gruppen. Den enda förklaringen som återstår är att det är något i högskolan som gör att studenter med invandrarbakgrund missgynnas och har lägre chans att lyckas med sina studier. Det är viktiga och intressanta resultat för fortsatta studier.
– Jag har också undersökt om högskoleprovet är tidspressat, trots att det inte är uttalat att snabbhet är en egenskap som man avser mäta. Alla som har skrivit högskoleprovet vet att det är tidspressat, men det är ingen som har visat det empiriskt tidigare och jag har kunnat belägga att det är det. Eftersom dyslektiker får extra tid har jag också undersökt om de får orättvist mycket tid. Jag kunde se att de, med extra tid, presterar i nivå med populationen som helhet. Jag kan däremot inte hitta något tydligt samband som visar att dyslektikerna upplever provet som mindre tidspressat. Det är uttryckt i internationell standard att om man har ett tidspressat prov så ska man inte erbjuda extra tid som anpassning. En rekommendation är då att man kanske ska se över andra typer av anpassningar, eftersom högskoleprovet faktiskt är tidspressat.
Vad överraskade dig?
– Det som var mest överraskande var just det att högskoleprovet överskattade förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier. Jag trodde att det skulle vara tvärtom eftersom de har tagit sig in trots att de förmodligen har en missgynnad situation i samband med provgenomförandet. Något annat som också överraskade var att vi kunde se att de som skriver provet anpassar sitt sätt att genomföra provet under själva provgenomförandet. De hoppar över många fler uppgifter i slutet av det första provhäftet än av de gör i slutet av provet. Det beror förmodligen på att de lär sig att hantera tidspressen under själva genomförandet.
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand de som beslutar om högskoleprovets utformning och användning, Universitets- och högskolerådet, samt de institutioner som konstruerar proven i Umeå och Göteborg. Politiker har också nytta av resultaten, även om de ofta är mer fokuserade på betygsfrågor.
Rektor i fokus
Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.
Stockholm 12-13 oktober
Webben 21-23 oktober
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.