Lina Lago har undersökt hur förskolebarn uppfattar skillnaden mellan förskoleklass och årskurs 1. ”Vi behöver fundera över vilka bilder vi vuxna, både lärare och föräldrar, förmedlar av skolan”, säger hon.

Leder utbildning till högre politiskt deltagande? Forskaren Mikael Persson konstaterar i sin avhandling att andra faktorer är viktigare.

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Forskaren Linda Beckman har jämfört traditionell mobbning med nätmobbning. Hon fastställer i sin avhandling att flickor i högre grad är utsatta för mobbning på nätet än pojkar och att hälsan påverkas på samma sätt av de olika formerna av mobbning.

Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Samiska skolbarn upplever mer problem med skolsituationen jämfört med svenska skolbarn i allmänhet. Det visar Lotta Ommas studie om unga samer i Sverige. De upplever också en lägre grad av välbefinnande.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Diskussioner om skönlitteratur kan ge möjlighet till samtal om värdegrundsfrågor bland elever, och även bidra till demokratiska kompetenser. Det visar Anna Thybergs avhandling om deliberativa samtal i klassrummet.